Herr talman! Tack så mycket för svaret på vår fråga, Inge Garstedt, om kriminalisering av handlingen att utsätta barn för att bevittna våld, som det har kommit att uttryckas.
Nu säger Inge Garstedt från Moderaterna att det här kan lösas administrativt. Ja, det är möjligt att man kan det. Men jag har väldigt svårt att tro att man på Justitiedepartementet kan hitta lösningar som täcker de här barnens behov genom att, som Inge Garstedt sade, frågan starkt uppmärksammas på departementet. Vi har i alla fall inte sett några resultat utanför departementet i form av skärpta riktlinjer eller uppdrag till myndigheterna. Det pågår utbildning hos åklagare, domstolar och polis, och det har det gjort länge. Det har i och för sig inte gett till resultat att barnen syns något vidare i förundersökningsprotokollen eller i domstolsbesluten ändå, men det går säkerligen att göra det bättre.
Vi får väl se vad Moderaterna kommer att komma med. Ni sade tidigare att barn som är kränkta genom det här brottet ska tillerkännas ställning som målsägande. Det är en del av upprättelsen. Så skrev ni för ett par år sedan - en del av upprättelsen. Då menade ni, åtminstone i debatten, att det var väldigt viktigt att barnen får den rättsliga ställningen målsägande och inte bara betraktas som ett offer för brott som någon kan hjälpa om någon råkar få syn på dem, utan de ska ha ställning som målsägande.