Herr talman! Detta betänkande från
justitieutskottet behandlar ett av de många ärenden
i kammaren denna vecka som har föranlett mycken
turbulens under utskottsbehandlingen. Jag kan
kanske hålla med Göran Magnusson om att den
myckna uppståndelsen står i omvänd proportion till
sakens betydelse.
Vad som föreslås i propositionen är en ökad
självförvaltning av domstolsväsendet genom att
domstolarna får större ansvar för sin egen
administration och ett större inflytande över
ledningen av sin administrativa centralmyndighet.
Detta sker genom att Domstolsverkets verksamhet
får en något annorlunda och mer decentraliserad
inriktning och genom att det får en styrelse som
består av personer som i huvudsak hämtas från
domstolarna. Styrelsen skall ha ansvaret inför
regeringen, och myndighetens chef skall i princip
ansvara inför styrelsen, dvs. en ställning liknande
den som en verkställande direktör har i ett
aktiebolag.
Det är inte några dramatiska förslag som nu läggs
fram. För något år sedan fanns -- som Göran
Magnusson också nämnde -- planer på att lägga ned
de 24 minsta tingsrätterna och införa total
decentralisering. I det perspektivet skulle
Domstolsverket på sikt helt avskaffas.
Remissutfallet på det förslaget blev emellertid
sådant att regeringen har beslutat att inte röra vid
tingsrättsorganisationen. Som en konsekvens härav
kommer Domstolsverket att behövas i framtiden,
om än i en något modifierad form.
Utskottsmajoriteten tillstyrker regeringens förslag
beträffande sammansättningen av
centralmyndighetens styrelse och
Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet. Vi
anser alltså att det i styrelsen bör ingå personer med
ledande befattningar i domstolarna och med bred
kunskap och erfarenhet från olika domstolstyper.
De bör rekryteras på rent professionella grunder.
Statsmakterna har ett betydande inflytande över
den dömande verksamheten genom normgivningen
och tillräcklig styrning av den administrativa
centralmyndigheten, främst genom budgetarbetet.
Den medborgerliga insynen och kontrollen är väl
tillgodosedd. Behovet av politiker i styrelsen måste
därmed anses mindre framträdande. Från
konstitutionell synpunkt måste det t.o.m. anses
direkt olämpligt att riksdagsledamöter sitter i just
denna styrelse. Detsamma gäller fackliga
representanter. Både i styrelsen och i
Tjänsteförslagsnämnden bör det vara tillräckligt att
det fackliga inflytandet tillgodoses inom ramen för
den arbetsrättsliga
medbestämmandelagstiftningen.
Jag minns inte om Göran Magnusson var
närvarande under den hearing som justitieutskottet
höll i denna fråga. Där framhölls bl.a. från Jusek
att man var fullt nöjd med det fackliga inflytandet i
tidigare led. Man ansåg det inte alls nödvändigt att
man skulle sitta i styrelsen.
Något litet bekymrad var man över förslagen
angående Tjänsteförslagsnämnden, men närmast
av det skälet att man befarade mindre acceptans av
nämndens förslag. Jusek framhöll att det inte fanns
några ideologiska skillnader mellan departementet
och Jusek. Det fanns litet olika uppfattningar i vissa
praktiska frågor. Jusek hade t.ex. synpunkter på att
det var kort genomförandetid. Facket självt anser
alltså inte att det är så dramatiskt som Göran
Magnusson vill framställa det som.
I utskottet uppstod beklagligtvis en annan
majoritet bestående av Socialdemokraterna och Ny
demokrati vad avser propositionen i övrigt. Det
gäller hemställanspunkten 3 i utskottets
betänkande.
Det nu föreliggande förslaget vilar på två
grundpelare, nämligen den decentralisering som är
allmän för hela statsförvaltningen och
domstolarnas konstitutionella särställning. Det
konstateras i propositionen och i betänkandet att
det grundlagsmässiga skyddet för domstolarnas
självständighet är ganska svagt utvecklat i vårt
land, liksom de legala garantierna för domstolarnas
självständighet i övrigt. Redan av denna anledning
finns det skäl för en ändrad lagstiftning på området.
Frågan om hur förvaltningen inom
domstolsväsendet bör vara anordnad måste ses i ett
bredare och mer principiellt perspektiv som har att
göra med tilltron till rättssamhället och dess
förmåga att möta påfrestningar i framtiden.
Principer finns det, Göran Magnusson, men någon
metafysik är det definitivt inte fråga om.
Den borgerliga minoriteten anser att regeringens
förslag är väl ägnat att tillgodose de krav som bör
ställas på domstolsförvaltningen beträffande
arbetsformerna för centralmyndighetens styrelse
och sättet att i övrigt leda myndigheten.
Herr talman! Jag yrkar sammanfattningsvis bifall
till utskottets hemställan under punkterna 1 och 2
och avslag på motsvarande reservationer. Jag yrkar
vidare bifall till reservation 3 och avslag på
utskottets hemställan under punkt 3.