Fru talman! Bestämmelserna i naturresurslagen
syftar till att främja en från ekologisk, social och
samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hus-
hållning med mark, vatten och den fysiska miljön i
övrigt. Naturresurslagen har en mycket stor betydelse
och en central roll i samhällsplaneringen.
Fru talman! Vi har i dag att ta ställning till en rad
motioner som är väckta under den allmänna motions-
tiden. Samtliga motioner avstyrks av en majoritet i
bostadsutskottet, vilket jag naturligtvis beklagar. Som
motivering anför man att det pågår ett arbete med att
utforma en ny miljöbalk som man säger skall vara
klar till sommaren 1996. Men jag undrar: När kom-
mer den att antas av riksdagen?
Centerpartiet har motioner i frågor som vi vill ha
garanti för att de skall ha sin givna plats i naturre-
surslagen och därmed också i den nya miljöbalken.
Därför yrkar jag bifall till reservationerna nr 1 under
mom. 1 och nr 3 under mom. 3. Reservationerna
handlar om en utvidgning av den kommunala vetorät-
ten, om vindkraft och om vatten och älvar.
Jag har valt att avge särskilda yttranden beträffan-
de Vätterns vatten sett ur riksintresseperspektiv samt
om att göra Göta kanal till ekopark alternativt natio-
nalpark. Jag utgår ifrån att man beaktar dessa särskil-
da yttranden i den utredning som pågår om national-
stadsparker.
Fru talman! Den kommunala vetorätten, som in-
nebär att en kommun har rätt att säga nej till etable-
ring av miljöstörande anläggningar i den egna kom-
munen, är en av hörnstenarna i den kommunala själv-
bestämmanderätten, vilken är en förutsättning för
verklig demokrati.
Det är kommunerna som har det övergripande an-
svaret för människors hälsa och för miljön i den egna
kommunen. Det är därför naturligt att det är kommun-
fullmäktige som måste få bestämma om och i så fall
vilka typer av miljöfarliga anläggningar och verksam-
heter som skall finnas i kommunen. Sett ur ett EU-
perspektiv är det också viktigt att stärka den lokala
självstyrelsen. Närhetsprincipen talar för en förstärk-
ning av den kommunala vetorätten.
Fru talman! I Centerpartiets motion om förnyelsen
av energisystemet lyfter vi fram vindkraften som
riksintresse och vikten av en kommunal planering för
dessa. Vi anser att det vid lokalisering av vindkraft-
verk är viktigt att vindkraften får status som ett riksin-
tresse och behandlas som ett sådant i avvägningen
mellan vindkraften och andra riksintressen. Kommu-
nerna bör beakta detta i sin översiktsplanering samt
reservera lämpliga områden för vindkraften.
Fru talman! Det är intressant att studera hur den
svenska vindkraftsutbyggnaden ser ut i dag. Det finns
i dag bara 219 vindkraftverk i Sverige, nästan alla
längs Sydsveriges kuster. Det rör sig i huvudsak om
tre storlekar: 150 kilowatt, 225 kilowatt och 500 ki-
lowatt. Sammanlagt var effekten i december 1995
drygt 67 000 kilowatt. Det motsvarar en sjundedel av
en av Barsebäckreaktorerna. Det handlar alltså inte
om så mycket, men det motsvarar i alla fall 20 000
familjers förbrukning av hushållsel eller elvärmen till
5 000 villor.
De flesta svenska vindkraftverken ägs av miljö-
medvetna konsumenter, av småföretag och av lokala
energiverk. Nästan inga har uppförts av de stora
kraftbolagen. Det har naturligtvis sin förklaring, men
det skulle vara intressant att se vad som skulle hända
om de också blev intresserade.
Utbyggnaden har gått mycket snabbt på senare år.
Mellan 1993 och 1994 ökade vindkraften med 43 %
och mellan 1994 och 1995 med ca 35 %. Den utbygg-
nad som sker nu avser huvudsakligen stora verk.
Staten har också stimulerat utbyggnaden. Efter
energiuppgörelsen 1991 infördes ett 25-procentigt
investeringsbidrag till vindkraft, och 200 miljoner
kronor avsattes. Stödet höjdes också 1993 på initiativ
från Centern till 35 % av investeringskostnaden. Efter
ytterligare ett initiativ i riksdagen från Centerpartiet
infördes en miljöbonus i form av ett skatteavdrag på 9
öre per kilowatt.
I samband med avregleringen på elmarknaden har
särskilda regler införts för att tillförsäkra små elpro-
ducenter, t.ex. vindkraftverk, skäliga villkor.
I tillväxtpropositionen anslogs ytterligare 100
miljoner till vindkraften.
Man kan faktiskt säga att det blåser medvind för
vindkraften, och det gäller särskilt utomlands. I Dan-
mark svarar vindkraften i dag för 3,5 % av elproduk-
tionen. Målet där är satt till 10 %. Vindkraften är
dessutom i Danmark en mycket stor exportnäring,
som beräknas ge tusentals jobb.
Det sker alltså en snabb teknikutveckling, mark-
naden är snabbt växande, och det sker en snabb ut-
byggnad i såväl Sverige som i bl.a. Tyskland, Indien,
Storbritannien och Spanien. Vindkraften är ren och
förnybar energi, som inte ger någon miljöskuld till
våra barn eller barnbarn. Det finns alltså all anledning
att se till att vindkraftverk får status som riksintresse.
Jag har valt att yrka bifall till reservationerna 1
och 3, men jag står naturligtvis även bakom reserva-
tionerna angående skyddet av vissa älvar.