Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Naturresurslagen

SIW PERSSON (fp), 1996-02-21 (riksmöte 1995/96).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Naturresurslagen trädde i kraft den 1

juli 1987. Den skall från ekologisk, social och sam-

hällsekonomisk synpunkt främja en långsiktigt god

hushållning med marken, vattnet och den fysiska

miljön i övrigt.

Huvuduppgiften för NRL är att för olika lagar och

med gemensamma prövningsgrunder som stöd göra

en allsidig och långsiktig bedömning av frågor om

konkurrens beträffande just användningen av mark

och vatten. NRL är en lag med hjälp av vilken olika

intressen kan och skall bedömas i just ett långsiktigt

perspektiv.

I naturresurslagen ingår numer ett större antal

skyddade älvsträckor, men tyvärr inte alla de som vi i

Folkpartiet skulle önska. Folkpartiet hävdar med

skärpa att vattenkraftsutbyggnadsepoken nu är avslu-

tad. Att förstöra de få återstående orörda älvsträckor-

na är oförsvarbart. Vi har ett stort ansvar inte bara för

vår egen generation utan också för dem som kommer

efter oss. De få kvarvarande ej utbyggda älvarna är en

marginell tillgång när det gäller energi, men det är en

ovärderlig tillgång ur naturresurssynpunkt.

År 1995 skulle regeringen ta ställning till frågan

om en utbyggnad av Gideälven, sträckan mellan Sten-

näs och Björna. Innan regeringen fattade beslutet

återkallade sökanden, Gidekraft AB, sin ansökan från

vidare prövning. Tydligen insåg Gidekraft AB att

Gideälven inte borde byggas ut. Även Örnsköldsviks

kommun, Länsstyrelsen i Västernorrlands län och

Naturvårdsverket har sagt nej till en utbyggnad, och

lokalbefolkningen är helt emot en utbyggnad.

Vem vill då egentligen bygga ut Gideälven? Ja,

här i riksdagen ser vi att Socialdemokraterna och

Moderaterna tydligen inte bryr sig ett dugg om vad

berörda människor tycker. Jag frågar: Varför? Är det

en fråga om prestige, eller vad är det?

Jag vädjar: Lyssna till argumenten! Det finns så

många tungt vägande skäl för att bevara Gideälven.

Den sammanlagda älvsträckan har ett unikt värde som

naturmiljö. Det finns stora geologiska kvaliteter.

Växt- och djurliv är unikt. Det rörliga friluftslivet och

turismen har stor glädje och nytta av Gideälven.

Det borde därför vara självklart att Gideälven

skall sparas som en skyddad, levande älvsträcka.

Vad väntar Socialdemokraterna och Moderaterna

på? Jag vädjar till er att tänka långsiktigt, lyssna till

tunga sakargument, och rösta för reservation 6.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 6.

Så har vi Brunnsberg i Österdalälven. Också där

finns ett mycket rikt djurliv och stora mängder häck-

ande sjöfågel. T.ex. knölsvanen häckar där, på sin

nordvästligaste lokal i länet. Det finns också utter vid

älven.

På denna sträcka har Österdalälven ett mycket

värdefullt strömfiske med goda bestånd av både harr

och öring. Därför har Fiskeristyrelsen betecknat älven

som riksintresse för just fritidsfisket. Men riksintres-

set avser också de skyddsvärda arter och stammar av

fiskar som förekommer.

Alltså har denna älvsträcka ett stort värde för det

rörliga friluftslivet och turismen. En fritt framrinnan-

de älv genom en levande bygd är också väldigt viktig

för befolkningen i bygden.

Av den promemoria som föregick regeringens be-

redning 1992 av propositionen 1992/93:80 om utökat

älvskydd framgår att bevarandet av sträckan vid

Brunnsberg i Österdalälven är den långsiktiga hus-

hållning som måste ges företräde, detta på grund av

riksintresse för just friluftsliv och från allmän fiske-

synpunkt.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län har sagt nej till

utbyggnad.

I Älvdalens kommun hade man en folkomröstning

1994. Drygt 70 % var med och röstade. Av dem ansåg

så många som 72 % att kraftverket inte skulle byggas.

Endast 26 % var för en utbyggnad.

Det finns alltså även här mycket starka skäl mot en

utbyggnad.

I den tidigare debatten sade Socialdemokraternas

representant att man skulle ta hänsyn till den lokala

opinionen. Det gäller tydligen inte längre, för i dag

har Socialdemokraterna och Moderaterna tillsammans

skapat en majoritet för en utbyggnad. Tydligen är det

så att vänstern och högern än en gång samarbetar i

arbetet med att förstöra de få kvarvarande fritt rin-

nande älvsträckorna.

Jag hoppas i alla fall att åtminstone ett av partier-

na inser hur fel man har och röstar för reservation 7.

Fru talman! Jag vill yrka bifall till reservation 7.

Debatten

Hämtad sida: 35

35 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

SIW PERSSON (fp): Naturresurslagen (1996-02-21) — PRESS0