Fru talman! Huvudlinjen i Folkpartiets skattepoli-
tik är att stimulera tillväxt och sysselsättning. Det är
en förutsättning för att åstadkomma förbättringar på
våra prioriterade områden vård, skola och bistånd. Vi
har i många år haft en utmärkt devis om att det ska
löna sig att arbeta. Vi har också en som heter hälften
kvar av en lönehöjning. Det finns som bekant många
skatter att se på. Vi vill koncentrera våra åtgärder till
de mest skadliga inslagen, och det är i första hand de
som orsakar marginaleffekter. Avskaffad värnskatt,
höjd brytpunkt för statlig skatt, 5 % förvärvsavdrag
mot kommunalskatten och borttagande av den s.k.
LO-puckeln gör att de flesta bara behöver betala
30 % i skatt i våra förslag och övriga maximalt 50 % i
marginalskatt.
Detta är huvudinriktningen på inkomstpolitiken.
Men vi har också andra inslag. Ett exempel är att
avdragsrätten för resor till och från arbetet också ska
innefatta resan via barnens barnomsorg. Det har två
aspekter - dels tiden, eftersom det krävs en viss
tidsvinst för att få bilavdrag för resan till och från
jobbet, dels att den eventuella extra sträckan ska
räknas med. Resorna via barnomsorgen är faktiskt en
rejäl del i småbarnsföräldrars resor till och från arbe-
tet, och det måste vi också här i riksdagen inse. Vi
vill också att styrkta barnomsorgskostnader ska vara
avdragsgilla i den kommunala beskattningen.
Det här med styrkta barnomsorgskostnader är
också ett led i att medverka till att göra en del svarta
jobb vita. Det senare är mycket viktigt i vårt samhälle
för att få in välbehövliga skattepengar till vår gene-
rella välfärd. Det är också mot den bakgrunden vi har
reserverat oss till förmån för att riksdagen hos rege-
ringen ska begära fram ett förslag om en skattereduk-
tion för kostnader för hushållstjänster. Inkomstskat-
ter, sociala avgifter och moms gör att det är väldigt få
som i dag har råd att betala för hushållstjänster i
hemmet. I stället förekommer, det vet vi alla, en om-
fattande svartmarknad som inte på något sätt är bra -
utom möjligen för att hushållsarbete blir gjort. Men
det är inte bra för arbetstagaren, som är helt skyddslös
i förhållande till arbetsmiljö, framtida pensioner,
sjukförsäkring m.m. Det skadar också den allmänna
skattemoralen genom att det blivit så vanligt, och
uppenbart också så lönsamt, att många tar risken.
Det har genom åren förekommit ett och annat ut-
talande från företrädare för de samverkande partierna
om att det skulle vara bra att få ordning på detta, men
vägen från ord till handling tycks vara alltför lång.
Ett annat delområde som vi har berört i en reser-
vation handlar om bilförmåner. Nuvarande regler
utgår inte från grundreglerna i skattesystemet, dvs. att
saker och ting ska beskattas utifrån sitt reella värde,
utan man har ställt upp schablonregler. Det blir ju
knepigt när personer skaffar bil till ett lägre pris men
får ett förmånsvärde som utgår från en högre nivå.
Lägre pris kan man ordna på många olika sätt, t.ex.
genom att importera bilen själv.
Utskottsmajoriteten säger att det är enklare med
schablonvärdet. Men det får andra negativa konsek-
venser, t.ex. att vi får en sämre konkurrens inom
bilförsäljningsbranschen. Däremot skulle vårt förslag
inte innebära några problem enligt någon schablon
när det gäller körsträckor. Det kan inte heller vara så
svårt att utgå från inköpsvärdet i stället för ett scha-
blonvärde. Vi har dock ingen helt färdig lösning på
det här. Det har vi inte resurser till att ta fram, utan vi
begär att regeringen reder ut förutsättningarna för och
konsekvenserna av en omläggning.
Det finns några avsnitt i skattelagstiftningen som
är mer svårbegripliga i fråga om logiken än andra. Ett
avsnitt har vi pekat på under rubriken Intervjuresor.
Jag ska ge ett exempel, och det anknyter nära till det
som Carl Fredrik Graf tog upp och preciserar det lite
grann.
En person bjuds in att delta i ett debattprogram i
TV. Nu säger statens avtal med SVT att en viss
mängd av programmen ska produceras utanför Stock-
holm, och debatten kanske därför är förlagd till
Umeå. Vederbörande får inget arvode för att ställa
upp men väl resa och hotell betalda. Det förefaller ju
ganska rimligt. En flygresa plus hotell i Umeå kostar
väl 5 000-6 000 kr. Den intervjuade får ta upp detta
som inkomst och sedan dra av kostnaden. Men vad
blir resultatet? Jo, genom att reseavdrag upp till 7 000
kr inte är avdragsgilla riskerar vederbörande att få
skatta för hela ersättningen för resa och hotell. Är
detta rimligt? Nej, självklart inte. Man får då i prakti-
ken betala för att delta.
Nu har regeringen suttit och funderat på detta ett
bra tag, och även majoriteten måste väl inse att det är
bråttom. Men något förslag till ändring tycks inte
vara aviserat under våren, i alla händelser.
Fru talman! Jag nämnde i början av mitt anföran-
de att biståndet utgör ett av de prioriterade politikom-
rådena för Folkpartiet. Det gäller givetvis i första
hand storleken på det bistånd som Sverige som stat
bör ge. Där har riksdagsmajoriteten inte gått med på
våra förslag. Men vi vill därtill stimulera den frivilli-
ga internationella biståndsverksamheten. Det kan
göras och görs på många sätt, men ett är att göra ett
avsteg från principen om att avdrag för inkomsternas
förvärvande verkligen ska ha ett samband med in-
komsten. Det är faktiskt lite si och så med det när det
gäller fackföreningsavgiften, för att ta ett annat ex-
empel. En sådan avdragsrätt som vi skissar på för
stöd till internationell biståndsverksamhet finns i en
del andra länder, och det borde vi också kunna ha. Vi
vill således att möjligheterna till sådan avdragsrätt
med en beloppsbegränsning utreds. Vi har i vår reser-
vation tagit fram fem bra argument som stöder det
förslaget. Av tidsskäl ska jag inte dra dem, men det är
lätt att ta del av dem i betänkandet på s. 78.
Fru talman! Jag står givetvis bakom de åtta reser-
vationer vi har i betänkandet men yrkar för att vinna
tid bifall endast till reservation 5 under punkt 1.