Fru talman! I går eftermiddag kom skatteutskottet
tillbaka från ett tvådagarsbesök i Sundsvall. Vi fick
ett mycket varmt mottagande i Västernorrland. På
ledarsidan i Sundsvalls Tidning fanns det några tan-
kar som jag känner mig föranledd att citera. Så här
skrev Sundsvalls Tidning på sin ledarsida i går:
"Därför - och det är så lätt att glömma bort i den
politiska debatt som mest tycks handla om att fördela
resurser, mindre hur de skapas - måste de välstånds-
bildande krafterna alltid stå i centrum för just väl-
färdspolitiken. Men så är inte fallet. En orsak är att
skattepolitiken inte sällan får en utformning som
utgår mer från fiskala önskemål än från just behovet
att producera, det må vara sågade trävaror, bestruket
papper eller aluminium. Fel skattepolitik - och/eller
fel energipolitik - betyder att vi prissätter oss ur den
världsmarknad där våra svenska företag måste vara
framgångsrika." Så långt Sundsvalls Tidning.
Det ledarskribenten säger är också det som vi
kristdemokrater utrycker i vår reservation när det
gäller skattepolitikens allmänna riktlinjer. Syftet med
skatter är just att solidariskt finansiera vår gemen-
samma välfärd och att styra den ekonomiska utveck-
lingen i en socialt och ekologiskt hållbar riktning.
Kristdemokratisk ekonomisk politik utgår också från
förvaltarskapstanken.
Ett viktigt mål måste vara att så många som möj-
ligt ska kunna leva på sin egen lön. Så är det tyvärr
inte i dag. Dagens inkomstskatter drabbar låg- och
medelinkomsttagarna hårdast. Vi anser att inkomst-
skattenivåerna måste sättas utifrån just låg- och me-
delinkomsttagarnas perspektiv.
Vi har pekat på att en höjning av grundavdraget
till 24 000 kr ger en skattesänkningseffekt på 330 kr
per månad eller nästan 4 000 kr per år. Detta förslag
innebär också en viktig förbättring för sommar- och
extraarbetande ungdomar. Man kan alltså tjäna
24 000 kr per år innan man behöver betala kommu-
nalskatt.
I vårt skatteförslag ingår också en högre skattere-
duktion för låg- och medelinkomsttagare och ett ge-
nerellt statligt förvärvsavdrag beräknat mot kommu-
nalskatten. Allt det här syftar just till att ge hushållen
ett ökat ekonomiskt utrymme och till att minska mar-
ginaleffekterna. Målet är att fler låg- och medelin-
komsttagare än i dag ska kunna leva på sin egen lön.
I de allmänna riktlinjerna tar vi också upp ange-
lägna områden som fastighetsskatt, förmögenhets-
skatt, företagens villkor osv. Men det får vi anledning
att beröra i andra debatter i dag och senare.
Fru talman! I det här skattebetänkandet ryms ock-
så avdragsrätten för barnomsorgskostnader. Tillsam-
mans med de övriga borgerliga partierna ser vi att
nuvarande förhållanden, med den utformning som
maxtaxan har fått, har stora brister både när det gäller
valfrihet och fördelningspolitik. Vi har ett förslag där
det ekonomiska utfallet inte försämrar för familjerna
men som ger rättvisa och valfrihet. Som det nu ser ut
ger ju maxtaxeförslaget mest åt dem som redan har
mest.
Argumentationen för vårt barnomsorgskonto kan
jag inte utveckla i det här sammanhanget, men jag vill
ändå framhålla att till förslaget hör att vi vill medge
avdragsrätt i den kommunala beskattningen för
styrkta barnomsorgskostnader med max 50 000 kr per
barn och år. Den här avdragsrätten ska självfallet
gälla kostnader oavsett tillsynsform, till skillnad från
den modell som nu gäller, som tvingar in alla i sam-
ma form.
Nästan vart fjärde hushåll i Sverige säger sig vara
intresserat av hjälp med olika hushållstjänster ibland
eller regelbundet. Det är alltså en marknad med stor
efterfrågan. Det här uttalade behovet möter utskottets
majoritet med att säga att man inte ska stimulera fram
en tjänsteproduktion som kan konkurrera med hus-
hållens egen tjänsteproduktion. Det är ett något svår-
begripligt svar till de många hushåll som själva har
uttalat sådana behov, behov som sannerligen inte
behöver stimuleras fram. De finns ju redan.
Marie Engström gör ett stort nummer av begrepp-
svärlden här. Det tycker jag är en ganska tunn och
poänglös invändning. Låt oss i stället diskutera sak-
frågan. Vad är det människor frågar efter och hur ser
behoven ut? Mycket av den här marknaden finns ju
som sagt redan i dag. Det är bara så att vi inte vet hur
den ser ut. Den är huvudsakligen svart.
Det finns olika undersökningar från RSV och and-
ra om hur stort skattebortfallet blir på grund av den
svarta marknaden. Hushållen svarar sannolikt för en
betydande del av denna marknad. Marknaden för
hushållstjänster behöver alltså inte stimuleras fram.
Den finns i det fördolda, och den behöver göras vit -
både för hushållens skull och för samhällsekonomins
skull.
Vi föreslår en skattereduktion på 50 % för privat-
personers betalning av arbetskostnader, inklusive
moms, för hushållstjänster upp till 25 000 kr per år.
En sådan åtgärd skulle, som jag sade, göra många
svarta jobb vita. Vi ska inte ha skatteregler som pres-
sar in människor i svartjobb. Många ungdomar riske-
rar i dag att göra sin debut på arbetsmarknaden med
svartjobb, och det är sannerligen ingen bra start på
yrkeskarriären.
Förslaget ökar också hushållens valfrihet. Det
skulle vidare öka jämställdheten. Fortfarande är det så
att det är kvinnorna som har huvudansvaret för hus-
hållens vardag och som gör det oavlönade hushållsar-
betet. Med vårt förslag kan kvinnor erbjuda sitt kun-
nande på en vit marknad och även vid behov köpa
tjänster till sitt eget hushåll. Förslaget ger alltså fler
jobb och ökar de offentliga inkomsterna.
Fru talman! Det är också ett samhällsintresse att
stimulera människors ideella engagemang. Här anser
vi kristdemokrater att Sverige bör följa en rad andra
länders exempel, bl.a. Norges och Englands, och
medge skatteavdrag för gåvor till ideella organisatio-
ner. Frivilligbranschens insamlingsråd har ett förslag
om att en sådan avdragsrätt skulle kunna gälla gåvor
till organisationer som har s.k. 90-konton. Det kan
vara en modell för att hålla de oseriösa organisatio-
nerna borta. I Danmark och USA har man system för
avdrag för gåvor till olika slags föreningar och kyr-
kor.
Gränsen i vårt förslag har vi i nuläget satt på gå-
vor upp till 10 000 kr. Vi anser att regeringen bör
komma tillbaka med förslag på det här området. Det
är ett intresse för samhället att stimulera det ideella
engagemanget hos människor. Här har alltså en rad
länder andra länder gått före med goda exempel.
Fru talman! Sjukskrivningarna ökar oroväckande.
Rygg- och nackskador är en av de vanligaste orsaker-
na. Det finns orsaker som dålig kosthållning och
stillasittande arbete som ligger bakom att det ser ut
som det gör. Här kommer behovet av förebyggande
hälsovård in, och det här tycker vi att regeringen
behöver titta närmare på. Vi har utvecklat det i en
motion tillsammans, Kenneth Lantz och jag. Det bör
utredas vilka effekter det skulle få om man införde
avdragsrätt mot förvärvsinkomsten för styrkta, före-
byggande hälsovårdskostnader. Kostnader för gym
kan vara ett sådant exempel.
Fru talman! Jag står självfallet bakom de egna
kristdemokratiska reservationerna och de reservatio-
ner vi har gemensamt med andra partier, men jag
yrkar i det här sammanhanget endast bifall till reser-
vation 3.