Fru talman! Jag är ledsen om jag var otydlig i min senaste replik, allt för att korta tiden i denna sena timme när vi ändå ska försöka få fart i debatten. Kårobligatoriet är en rest. SFS är absolut ingen rest - det vill jag betona. Studentkåren är en framtidsinriktad organisation och ingen rest från något gammalt, men själva obligatoriet, att du inte själv som student har möjlighet att välja om du ska vara medlem eller inte, är resten. Jag hoppas att jag gjorde det klart nu.
Under 35 år har man inte kommit till rätta med detta. Varför ska man då göra det nu? Det kan tyckas vara en något märklig fråga. Bara för att man inte har kunnat lösa en fråga på lång tid ska man inte hitta någon lösning nu heller.
Att det är kristider behöver inte vara en intäkt för att man inte ska göra någon förändring, att det är en tid av omvälvning på många olika sätt. Du vet liksom jag att vi har ett antal andra utredningar när det gäller den högre utbildningen, autonomiutredning och befattningsutredning. Det finns många utredningar på det här området. Den här regeringen har faktiskt bestämt sig för att man vill något mer, att man vill en förändring och att man vill en förbättring med det man vill göra.
När det gäller resurstilldelningen till kårerna i den här specifika frågan kan det, som jag nämnde i mitt inlägg, tyckas vara en låg siffra. Men det är inte den enda del som kommer att finansiera kårernas arbete. Högskolorna, förutsätter jag, kommer att ha ett intresse av att göra detta men också den enskilde studenten som ser nyttan och nöjet med att vara med i kåren.
Jag vill bestämt ta avstånd från att regeringens politik bara skulle gynna en minoritet. Att det går bra för Sverige gynnar alla som bor i Sverige.