Herr talman! Det kommer en del invändningar från Mikael Damberg. Allt kokar ned till att Mikael Damberg och jag tycker olika i principfrågan. Mikael Damberg tycker att man måste vara medlem i en studentkår när man pluggar vid en högskola. Jag tycker inte så. Jag tycker att det är en principiellt viktig fråga att avveckla obligatoriet. Vi som vuxna personer som studerar ska själva avgöra om vi vill tillhöra en studentkår eller inte.
Du kan kalla mig naiv eller vad du vill, men jag tror att det finns goda förutsättningar. Jag kan se på min egen erfarenhet från många resor i landet till universitet och högskolor. Visst finns det en oro för vad som kommer att hända och hur detta ska falla ut efter en omställning. Men jag tycker att det finns goda förutsättningar. Det är en bra verksamhet, det är engagerade studenter och det är viktiga bitar. Det finns ett track record att falla tillbaka på där det framgår vad som har gjort skillnad, vad som har utvecklats, utbildningar, lärosäten och så vidare. Sammanvägt plockar vi hem principfrågan.
Det handlar om långsiktiga spelregler. Man ska som student ha rätt att vara med i en studentkår. Man ska ha rätt att utse studeranderepresentanter till universitets och högskolors styrelser och andra organ. Vi ger pengar till den grundläggande inflytandeverksamheten. Vi tydliggör också lärosätenas ansvar i detta. Vi säger att de har ett ansvar när det gäller mottagningsverksamhet, arbetslivskontakter och annat. Det behöver inte innebära att lärosätena i alla lägen själva ska utföra detta. Mycket kan ske som det gör i dag, det vill säga i dialog, i samverkan, med studentkårerna eller att studentkårerna sköter detta fullt ut.
Jag tycker att det är ett sammanvägt bra förslag som har goda förutsättningar att falla ut på ett bra sätt. Om man går in med kreativitet och rätt inställning till detta kommer kårerna att vara en uppskattad och bra verksamhet som kommer att ge goda resultat framgent.