Fru talman! För den som har flyttat till Stockholm och bott här halva sitt liv är det fascinerande att höra det enorma intresse som numera finns för olika trafiktekniska lösningar i Stockholmsområdet. Det är en ny erfarenhet i denna kammare - det ska jag gärna säga. Jag tycker att det är jättebra.
Vi är 400 000 fler än när jag flyttade hit, och man har inte vidtagit några ordentliga trafikinvesteringar på de senaste 20-30 åren. Det är ett problem. På de flesta platser, fru talman, i vårt land har man till exempel en förbifart. De som nu argumenterar mot en förbifart i Stockholm vill i själva verket att bilar även i fortsättningen ska köra genom Eugeniatunneln, bara ca 3 kilometer från Sergels torg. Det är innebörden.
Men jag menar att vi ska se till att få en rationell trafikorganisation, som vi har runt Lund, till exempel. Man behöver inte köra in i staden. Man behöver inte köra in i Göteborg. Man behöver inte köra in i Örebro. Man behöver inte köra in i Linköping. Det är så vi ska ha det även i Stockholm. Det är fel att få in alla dessa bilar i Stockholm.
Låt mig sedan konstatera att trafikinvesteringarna i Stockholm i kollektivtrafiken är mycket eftersatta. Här åker redan, fru talman, 80 procent kollektivt av alla som åker någonstans i rusningstid. Det kan jämföras med landet i övrigt där det bara är 25 procent. Jag tycker att det är bra. Det är jättebra. Men när vi har så enormt eftersatta trafikinvesteringar i det här området - jag ser att Per Lodenius sitter där - blir det så att det var femte minut går en buss till Norrtälje. Var femte minut går det numera buss till Norrtälje. Min farmors far var lokförare i Norrtälje. Då kunde man åka tåg dit. Men nu har utvecklingen gått så fantastiskt framåt att man sedan ett antal decennier tillbaka inte längre kan åka tåg.
Vi måste göra någonting åt detta i Stockholm. Och alla ni som är medvetna om detta måste se till att vi också får pengar.
Fru talman! Jag har låtit någonting så fint som riksdagens utredningstjänst reda ut vad Banverket gör med sina investeringar och hur mycket statsbidragen är. Jag ska läsa in det till protokollet. Det är viktigt att vi inte kan klara ut det här bara i Stockholm, utan vi måste också få ordentliga statsbidrag.
Då är det på det sättet att Hallandstunneln finansieras till 100 procent med statsbidrag, av Banverket. Med Blekinge kustbana är det likadant. Med Ådalsbanan är det likadant förutom när det gäller resecentrum. Det är på samma sätt med Botniabanan, 100 procent. När det gäller Norrbotniabanan är det 100 procent. När det gäller Haparandabanan får vi faktiskt också EU-bidrag med 5 procent. Det hör till saken. Kirunaprojektet, som är den viktiga länken där uppe, betalas till 100 procent av LKAB. Så är det. Nästan likadant är det med Citytunneln i Malmö. Över 80 procent betalas med skattemedel. Malmö stad och regionen står för lite där. Jag ser företrädare för Göteborg. Då ska man veta att den stora Västlänken under Göteborg till 80 procent, ungefär, kommer att finansieras med statsbidrag.
Man kan då tänka sig att man bor på Södermalm i Stockholm och vet att man ska få betala på det här sättet. Man ska betala genom Stockholms stad, genom Stockholms läns landsting, genom Banverket. Dessutom ska man betala utjämningsavgift. Då är måttet rågat. Vi måste se till att få en annan finansiering. Annars kommer det faktiskt inte att bli några vettiga trafikinvesteringar i Stockholms stad.