Herr talman! I de fem nordligaste länen och
fylkeskommunerna bor ca 1 miljon människor. I
Murmansk och Arkhangelsk oblast bor totalt
ungefär 2,8 miljoner människor. Sammanlagt bor
det alltså ungefär 3,8 miljoner människor på det
som brukar kallas Nordkalotten. I denna siffra
ingår också den samiska befolkningen. Den har sin
särprägel.
De historiska förändringar som har skett genom
den militära avspänningen har väckt förhoppningar
i den här delen av världen om ett bredare
samarbete inom samhällslivets alla områden.
Egentligen har vi som bor där uppe talat om
behovet av ett sådant samarbete under flera
decennier, men det kalla kriget har varit ett hinder.
I betänkandet nämns den viktiga
Kirkeneskonferensen, som hölls den 11 januari
1993, inte 1992 som det står i betänkandet.
Kirkeneskonferensen kan bli en startpunkt för ett
starkare samarbete i regionen. Det råd som
bildades i samband med Kirkeneskonferensen skall
verka för ett samarbete inom en rad olika områden,
t.ex. handel, ekonomi, forskning, teknik,
infrastruktur, turism, utbildning och kulturellt
utbyte. En del av detta samarbete har också
kommit i gång.
En plan för samarbete mellan Norrbottens län och
Murmansk oblast har undertecknats i år. Denna
plan är en fortsättning på det samarbete som har
bedrivits alltsedan 1988. Flera kommuner har
vänorter i norra Ryssland och i de nordiska
grannländernas norra delar. Det pågår också ett
omfattande välgörenhetsarbete för att lindra det
sociala elände som har utvecklats i Ryssland.
Miljöproblemen kartläggs i regionen genom ett
samarbete mellan länsmyndigheterna. Vissa
gemensamma utbildningsinsatser görs också.
Naturligtvis utvecklas också handeln.
Det finns också anledning till oro. I en del
beskrivningar av Barentssamarbetet kan man få
intrycket att de rika naturtillgångarna i området
skall exploateras på de centraleuropeiska
ekonomiernas villkor. Det är viktigt att beslut inte
fattas ovanför huvudena på kalottbefolkningen, i
någon sort nykolonial anda. Om befolkningen i
regionen körs över är ett kommande bakslag mer
eller mindre garanterat. Likaså kommer det att bli
ett bakslag om man inte vid en exploatering av olja,
gas och malmer tar hänsyn till de stora
miljöriskerna med en sådan
exploateringsverksamhet.
Vi kan snart vara tillbaka i djupa motsättningar, om
vi inte tar hänsyn till befolkning och miljö i det här
området. Det är därför som jag i min motion
kraftigt understryker ömsesidigheten och
allsidigheten i Barentssamarbetet.
Jag är inte helt nöjd med utskottets skrivning, men
jag uppskattar den positiva hållning som avspeglas
i texten.
Ett annat orosmoln är givetvis den kriminalitet som
breder ut sig i de västra delarna av Ryssland.
Olaglig handel med sprit och narkotika och annan
kriminalitet kan luckra upp affärsmoralen
ytterligare också hos oss i Sverige, och den kan
också utnyttjas av mindre nogräknade intressenter
i länderna i vår del av världen.
Det fordras verkligen att vi håller garden uppe så
att öst--väst-handeln inte spårar ur. Vi måste bygga
ut gränskontroller i stället för att avveckla, eller i
varje fall minska, dem.
Det är givetvis bra, herr talman, att
kommunikationsministrarna nu haft ett möte och
gjort en deklaration, den 8 september, om
infrastruktursatsningar i regionen Nordkalotten.
Det är ofrånkomligt att vägnät, järnvägsnät samt
tele- och datakommunikation samordnas, så att
investeringar blir maximalt effektiva. Det räcker
inte med deklarationer. Det måste till ett mer
systematiskt samarbete mellan de statliga verken
och deras myndigheter. Man måste helt enkelt sätta
sig ner för att i detalj planera utseendet på den
fysiska infrastrukturen.
Såväl Banverket som Vägverket har lagt fram
skisser och förslag som kan vara ett mycket
användbart material för en sådan plan. Ett förstärkt
och utvecklat järnvägssystem på Nordkalotten
skulle också ha stor betydelse för Bothnia- och
Norrbothniaprojekten. Det skulle också förstärka
behovet av insatser i Haparanda, exempelvis av en
omaxlingsstation.
Jag konstaterar att skrivningen är positiv också i
detta avseende. Men när en motion i
utrikesutskottet anses vara besvarad är den i
praktiken avslagen. Jag tycker att vi skulle haft en
något djärvare hållning. En sådan hållning kommer
till uttryck i Bertil Måbrinks meningsyttring, till
vilken jag yrkar bifall.