Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Nordiskt samarbete

Miljöminister OLOF JOHANSSON (c), 1993-11-24 (riksmöte 1993/94).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Låt mig ta upp det senare först och

bara kommentera det med den anmärkningen att

den omprioritering som statsministrarna tog

initiativ till ligger inom ramen för den nordiska

budgeten om 650 miljoner kronor. Vad jag talade

om gällde att vidga möjligheterna till samordnade

aktioner från de nordiska länderna, och då måste

man gå fram utanför den nordiska budgeten och

komma överens om hur man parallellt i de olika

nordiska länderna skall finansiera gemensamma

insatser. Syftet skall naturligtvis vara dels att öka

volymerna, dels att uppnå synergieffekter, dvs. att

man blir effektivare tillsammans än man är var för

sig.

Det förekommer ett informellt samarbete, och det

är inte så att man gör saker och ting helt ovetande

om varandras insatser. Om de nordiska länderna

tillsammans bara på miljöområdet satsar i

storleksordningen en miljard kronor i de tre

baltiska republikerna, krävs det samordning för att

insatserna skall bli så effektiva som möjligt, för att

de skall angripa rätt problem och ge verkligt

långsiktiga effekter. Det är detta problem som vi

har tagit upp, inte minst mot bakgrund av de

jättelika insatser som krävs när det gäller t.ex.

energisystem, omhändertagande av avfall i olika

tappningar och kärnsäkerhet.

Kärnsäkerheten är, som alla vet, aktuell på många

olika nivåer i världen. Där har G 7, G 24 och en rad

finansiella institut, senast Nuclear Safety Account

inom Europeiska utvecklingsbanken, medverkat

för att försöka få litet ordning på de satsningar som

görs i hela Östeuropa. Sverige gör mest i Norden

på det här området, och vi kommer naturligtvis att

fortsätta att arbeta oförtrutet och bilateralt med

detta.

Jag hoppas t.ex. att vi när president Brazauskas

kommer hit denna vecka skall diskutera de

konkreta åtgärder från Litauen självt som krävs i

form av avtal, beslut från myndigheter och

anslutning till internationella konventioner för att

vi skall kunna göra konkreta insatser i t.ex.

Ignalina-reaktorn, utan att för den skull stå för hela

ansvaret om olyckan skulle vara framme. Det

arbetet fortsätter självfallet, men vi vill höja dess

nivå ytterligare ett steg genom ett förbättrat och

mera ambitiöst nordiskt samarbete.

Jag skall inte gå vidare på temat det danska och det

svenska. Jag vill bara helt kort konstatera att

Danmark inte med några snabba klipp har lyckats

att sänka sin arbetslöshet. Det är ett större och --

om uttrycket tillåts -- mera gemensamt problem än

så. Det är därför viktigt att det europeiska arbetet

med kraft fullföljs. Det som då är viktigt är

naturligtvis den rekommendation som Nordiska

rådet antog i Mariehamn, och i uppföljningen av

det arbetet får finansministrarna en roll. Jag kan

också tänka mig att arbetsmarknadsministrarna får

det.

Detta pågår nu med sikte på Stockholmssessionen.

I det sammanhanget kommer också en inbjudan att

gå ut till de fackliga organisationerna. Det är vad

som är på gång utöver finans- och statsministrarnas

gemensamma och mera principiellt hållna

uttalande.

Herr talman! Jag har försökt att skingra åtminstone

en del av missförstånden i detta sammanhang. Jan

Fransson frågade mig om andra initiativ. I

Mariehamn signerades t.ex. ett utbildningsavtal,

som skall läggas fram för Nordiska rådet under

Stockholmssessionen. Det syftar till

kompetenshöjande åtgärder, innefattande fritt

tillträde för ungdomar och andra som söker sig till

utbildningar i Norden. Norden skall vara en

utbildningsgemenskap.

Den sortens åtgärder kan de nordiska länderna

tillsammans med fördel klara inom de snäva

ekonomiska ramar som är anvisade. Däremot

måste den konkreta utbildningsinsatsen ligga

utanför den nordiska budgeten. Vi skall där, som

jag ser det, ha samma synsätt som vi har på

miljöområdet, dvs. att vi skall försöka samordna

insatser och få ut mera av de pengar som vi satsar.

Som Elver Jonsson sade: Trots den största insatsen

i modern tid i vårt eget land på

arbetsmarknadspolitikens område är det självklart

att vi -- just därför att vi satsar så mycket -- också

skall samordna arbetet med de övriga nordiska

länderna för att få ut det bästa möjliga av de kanske

80--90 miljarder som anslås på helårsbasis.

Debatten

Hämtad sida: 28

28 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Miljöminister OLOF JOHANSSON (c): Nordiskt samarbete (1993-11-24) — PRESS0