Herr talman! Låt mig ta upp det senare först och
bara kommentera det med den anmärkningen att
den omprioritering som statsministrarna tog
initiativ till ligger inom ramen för den nordiska
budgeten om 650 miljoner kronor. Vad jag talade
om gällde att vidga möjligheterna till samordnade
aktioner från de nordiska länderna, och då måste
man gå fram utanför den nordiska budgeten och
komma överens om hur man parallellt i de olika
nordiska länderna skall finansiera gemensamma
insatser. Syftet skall naturligtvis vara dels att öka
volymerna, dels att uppnå synergieffekter, dvs. att
man blir effektivare tillsammans än man är var för
sig.
Det förekommer ett informellt samarbete, och det
är inte så att man gör saker och ting helt ovetande
om varandras insatser. Om de nordiska länderna
tillsammans bara på miljöområdet satsar i
storleksordningen en miljard kronor i de tre
baltiska republikerna, krävs det samordning för att
insatserna skall bli så effektiva som möjligt, för att
de skall angripa rätt problem och ge verkligt
långsiktiga effekter. Det är detta problem som vi
har tagit upp, inte minst mot bakgrund av de
jättelika insatser som krävs när det gäller t.ex.
energisystem, omhändertagande av avfall i olika
tappningar och kärnsäkerhet.
Kärnsäkerheten är, som alla vet, aktuell på många
olika nivåer i världen. Där har G 7, G 24 och en rad
finansiella institut, senast Nuclear Safety Account
inom Europeiska utvecklingsbanken, medverkat
för att försöka få litet ordning på de satsningar som
görs i hela Östeuropa. Sverige gör mest i Norden
på det här området, och vi kommer naturligtvis att
fortsätta att arbeta oförtrutet och bilateralt med
detta.
Jag hoppas t.ex. att vi när president Brazauskas
kommer hit denna vecka skall diskutera de
konkreta åtgärder från Litauen självt som krävs i
form av avtal, beslut från myndigheter och
anslutning till internationella konventioner för att
vi skall kunna göra konkreta insatser i t.ex.
Ignalina-reaktorn, utan att för den skull stå för hela
ansvaret om olyckan skulle vara framme. Det
arbetet fortsätter självfallet, men vi vill höja dess
nivå ytterligare ett steg genom ett förbättrat och
mera ambitiöst nordiskt samarbete.
Jag skall inte gå vidare på temat det danska och det
svenska. Jag vill bara helt kort konstatera att
Danmark inte med några snabba klipp har lyckats
att sänka sin arbetslöshet. Det är ett större och --
om uttrycket tillåts -- mera gemensamt problem än
så. Det är därför viktigt att det europeiska arbetet
med kraft fullföljs. Det som då är viktigt är
naturligtvis den rekommendation som Nordiska
rådet antog i Mariehamn, och i uppföljningen av
det arbetet får finansministrarna en roll. Jag kan
också tänka mig att arbetsmarknadsministrarna får
det.
Detta pågår nu med sikte på Stockholmssessionen.
I det sammanhanget kommer också en inbjudan att
gå ut till de fackliga organisationerna. Det är vad
som är på gång utöver finans- och statsministrarnas
gemensamma och mera principiellt hållna
uttalande.
Herr talman! Jag har försökt att skingra åtminstone
en del av missförstånden i detta sammanhang. Jan
Fransson frågade mig om andra initiativ. I
Mariehamn signerades t.ex. ett utbildningsavtal,
som skall läggas fram för Nordiska rådet under
Stockholmssessionen. Det syftar till
kompetenshöjande åtgärder, innefattande fritt
tillträde för ungdomar och andra som söker sig till
utbildningar i Norden. Norden skall vara en
utbildningsgemenskap.
Den sortens åtgärder kan de nordiska länderna
tillsammans med fördel klara inom de snäva
ekonomiska ramar som är anvisade. Däremot
måste den konkreta utbildningsinsatsen ligga
utanför den nordiska budgeten. Vi skall där, som
jag ser det, ha samma synsätt som vi har på
miljöområdet, dvs. att vi skall försöka samordna
insatser och få ut mera av de pengar som vi satsar.
Som Elver Jonsson sade: Trots den största insatsen
i modern tid i vårt eget land på
arbetsmarknadspolitikens område är det självklart
att vi -- just därför att vi satsar så mycket -- också
skall samordna arbetet med de övriga nordiska
länderna för att få ut det bästa möjliga av de kanske
80--90 miljarder som anslås på helårsbasis.