Herr talman! Hans Göran Franck återger mina
tidigare uttalanden felaktigt. Jag har nämligen
aldrig talat om att vi syftar till att få ett förbehåll
eller ett undantag. Vad jag har talat om -- det gäller
i synnerhet det TCO-seminarium som Hans Göran
Franck berörde -- är att vi skulle försöka få en bra
markering, och det är just vad vi har fått.
Bengt Hurtig ställde två frågor. Jag kan säga att vi
kommer att fortsätta att föra diarier enligt vår egen
lagstiftning. En svensk journalist som får ut
handlingar från EU har ingen som helst skyldighet
att svara vid efterfrågningar. EU har möjlighet att
göra efterforskningar inom sina egna institutioner.
Men man kan inte gå så långt att man påstår att
svenska journalister skulle ha någon skyldighet att
svara på sådana frågor. Så är det alltså inte.
Jag vill alltså återigen framhålla att
offentlighetsprincipen är en omistlig del av vårt
politiska och kulturella arv. Detta har vi framhållit
hela tiden under förhandlingarnas gång. Det kan
inte ha undgått någon. Den här lagstiftningen
tänker vi behålla. Just för att vi tänker behålla den
oinskränkt och utan ens marginella förändringar
har vi inte på något sätt förhandlat om den.
Det som Hans Göran Franck väljer att tala om som
förhandlingar var vanliga, konventionella,
underhandskontakter som man tar när man avger
deklarationer i internationella sammanhang. Det är
inget konstigt med det. Så gör man allmänt. Vi har
alltså avgivit den deklaration som vi ville avge.
Sedan är det intet mera med det.