Herr talman! Jag fäste mig vid en passus vid
statsrådets anförande där hon sade att man inte vill
ha något juridiskt bindande avtal med verkan i
Sverige när det gäller offentlighetsprincipen. Då
skulle det bli EG-rätt och då är det EG-domstolen
som bestämmer. Detta är också ett erkännade av
att det ytterst blir EG-domstolen som avgör hur det
skall tolkas när det väl har blivit EG-rätt, även om
vi själva beslutar om offentlighetsprincipen.
Jag har en fråga om hur det blir med diarier över
sekretessbelagda handlingar som vi får från EU,
alltså sådana diarier som våra myndigheter för. EU
har inga diarier. Kommer EU att tolerera att
svenska myndigheter för diarier så att svenska
journalister kan gå in och se att det finns ett antal
handlingar och kanske också få motiveringar till
varför de är hemligstämplade? Det skulle vara
intressant att få svar på den frågan.
En annan fråga gäller om en svensk journalist som
arbetar i Bryssel skulle få ut sekretessbelagda
handlingar av en hög funktionär på någon av EU:s
institutioner. Där råder inte meddelarskydd och
meddelarfrihet utan man skulle i princip ha rätt att
göra efterforskningar om vem det är som har
lämnat ut uppgifter. Man skulle kunna fråga
journalisten varifrån han har fått sina uppgifter.
Om han däremot åker hem till Sverige skulle man
inte ha rätt att ställa de frågorna. Här i Sverige
gäller att man inte får försöka förmå en journalist
att avslöja vilka källor han har, även när det gäller
viss typ av sekretessbelagda handlingar.
Jag ser att det kan finnas en risk för konflikt mellan
hur EU:s institutioner ser på saken och hur vi ser
på den. Detta skulle jag gärna vilja ha klarhet i.
Kommer EU:s myndigheter att kunna begära att
via den svenska regeringen ta reda på hur en
sekretessbelagd handling har läckt ut från EU:s
myndigheter?
Mina två frågor rörde alltså dels diarier, dels
svenska journalisters arbetsförhållanden i EU:s
institutioner.