Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Barn här och nu - Redogörelse för barnpo- litiken i Sverige

INGRID BURMAN (v), 2001-01-24 (riksmöte 2000/01).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Socialutskottets betänkande behand-

lar regeringens skrivelse Barn här och nu samt en rad

motioner från allmänna motionstiden om barnfrågor.

Jag tänker börja med att kommentera skrivelsen, som

har tagits fram i ett samarbete mellan regeringen och

Vänsterpartiet.

Skrivelsen redovisar arbetet med barnkonventio-

nen, barnens situation och barnpolitiken i ett natio-

nellt perspektiv. Den innehåller också en redovisning

av det arbete som pågår för att nå det mål som är

uppsatt, att barn i Sverige ska växa upp under goda

och trygga förhållanden.

Fru talman! För mig och Vänsterpartiet är det

viktigt att barnpolitiken lyfter fram de grupper av

barn som inte har det så bra. Sverige är helt klart ett

land där barn i allmänhet har det bra. I ett internatio-

nellt perspektiv har barnen i landet det mycket bra.

Då är det viktigt att konstatera, precis som barnskri-

velsen gör, att det fortfarande finns grupper som vi

behöver lyfta fram samtidigt som vi också ska redovi-

sa vilket arbete som pågår för att förbättra situationen

för just de grupperna. Det gör barnskrivelsen.

I barnskrivelsen lyfter man fram och redovisar att

det finns barn med funktionshinder och pekar på

deras rätt till habilitering, rehabilitering och hjälpme-

del. Det handlar om utsatta barn, barn till missbruka-

re, barn till föräldrar som sitter i fängelse. Det handlar

om psykisk ohälsa bland barn och orsakerna därtill.

Det handlar om asylsökande barn, vad som görs och

behöver göras för att stärka deras rätt till bl.a. skol-

gång. Det handlar om barn till dem som lever med

knappa ekonomiska marginaler, barn till ensamståen-

de, barn som misshandlas, barn som utsätts för sexu-

ella övergrepp, barn i minoritetsgrupper. Ja, listan kan

göras lång över grupper av barn som behöver både

uppmärksamhet och olika former av stöd och funge-

rande regelverk för att deras livsvillkor ska bli bättre.

Skrivelsen redovisar en rad satsningar som pågår,

t.ex. inom skolans och förskolans område. Där hand-

lar det dels om ekonomiska förstärkningar, dels om

införandet av en allmän förskola för fyra- och fem-

åringarna. Det handlar om rätt till förskoleplats även

för barn till arbetslösa och föräldralediga - en rättig-

het för barnet att inte skiljas från sina kamrater bara

för att mamma eller pappa blir arbetslös.

Inom andra områden pågår eller har nyss redovi-

sats utredningar som har till uppgift att kartlägga och

redovisa förslag för att förbättra barnens situation

t.ex. när det gäller familjestödet eller utredning om

vad som döljer sig bakom att barn misshandlas. På

andra områden förbereds nu propositioner med kon-

kreta förslag, t.ex. när det gäller asylsökandes barns

skolgång.

Jag vill särskilt lyfta fram de gömda barnens rätt

till sjukvård och tandvård. Det finns nu fog för att tro

att det kommer att fungera, efter att regeringen slutit

ett avtal med Landstingsförbundet.

Det pågår faktiskt en utveckling som redovisas i

denna barnskrivelse. Det förtjänar att påpekas.

En annan styrka med skrivelsen är att den lyfter

fram att pojkar och flickor ska behandlas rättvist, att

samhällets resurser och verksamheter ska komma

både pojkar och flickor till del på lika villkor. Skri-

velsen lyfter fram att även barn har kön, att de köns-

rollsmönster och den resursfördelning som finns i

vuxenvärlden återspeglas bland barn och ungdomar.

Man pekar också på att huvudtemat för Barnom-

budsmannens årsrapport till regeringen 2001 kommer

att vara pojkars och flickors lika och olika villkor.

Först sker alltså en kartläggning för att man sedan ska

kunna vidta åtgärder, precis som vi har arbetat med

denna fråga när det gäller vuxenvärlden.

Det finns naturligtvis mycket annat att lyfta fram i

denna, nästan heltäckande skrivelse. Till det räcker

dock inte tiden. Låt mig konstatera att det fortfarande

finns mycket kvar att göra för att alla barn ska ha det

bra i Sverige, att mycket är på gång, att en del ligger i

utredningar och att det ur de utredningarna - förvän-

tar jag mig - kommer förslag för hur vi ska förbättra

villkoren för de barn som fortfarande diskrimineras

på något sätt eller som särskilt behöver stöd. Jag och

Vänsterpartiet kommer att arbeta för att så sker. Det

är min bedömning att regeringen har samma ambition

på området.

Låt mig kort kommentera behandlingen av några

motioner.

Ett enigt utskott ger regeringen till känna angåen-

de självmord och barn att de riktlinjer som WHO

utarbetat om hur självmordsförebyggande arbete bör

bedrivas snarast ska omsättas till svenska förhållan-

den. I barnskrivelsen behandlas bl.a. barns psykiska

ohälsa och man visar att den har ökat. Dessvärre

stannar skrivelsen därvid, och man uppmärksammar

inte det tragiska faktum att alltför många barn och

ungdomar tar sitt liv och att vi måste utveckla ett

starkare och bättre självmordsförebyggande arbete.

Det är bakgrunden till utskottets tillkännagivande

som samtliga partier står bakom.

En majoritet i socialutskottet bestående av Miljö-

partiet, Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna

och Moderaterna står också bakom ett tillkännagi-

vande att familjerådslag eller annan liknade arbets-

modell ska vara en självklar rättighet för familjen i

samband med beslut om sociala ingripanden eller om

stödåtgärder. Tillkännagivandet bygger på en motion

från Miljöpartiet där man skriver följande: "Det

måste bli en rättighet vare sig det gäller ett beslut som

tas med stöd av socialtjänstlagen eller LVU", dvs.

lagen om vård av unga.

Vad man säger är alltså att oavsett om ingripandet

sker för att skydda barnets liv eller på grund av sexu-

ella övergrepp eller någon annan allvarlig omständig-

het ska i vissa fall förövaren ha ett avgörande infly-

tande över vilka åtgärder som ska ske. Är detta rim-

ligt? Är det med barnets bästa för ögonen?

Vi menar att familjerådslag är en bra arbetsmodell

i många fall. Men det kan aldrig blir en absolut rät-

tighet för alla familjer. Vi menar att man alltid måste

beakta portalparagrafens skrivningar i socialtjänstla-

gen om hänsynen till barnets bästa. Det måste stå före

och över de vuxnas rättigheter.

Självklart är det alltid önskvärt att åtgärderna ska

ske i nära samarbete med familjen. Det står också i

Debatten

Hämtad sida: 38

38 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

INGRID BURMAN (v): Barn här och nu - Redogörelse för barnpo- litiken i Sverige (2001-01-24) — PRESS0