Fru talman! Barnskrivelsen är både viktig och bra
utformad. Det är bra med ett barnpolitikområde som
kan sätta fokus på att barnen alltid ska komma främst.
Även betänkandet är bra. Visserligen avslår utskottet
i betänkandet mina två motioner - om våld som drab-
bar barn och unga samt om barnsituationen i Sverige
- men jag känner tillfredsställelse över de svar på
motionerna som utskottet gett mig och över att arbetet
ska fortsätta på de här områdena.
Jag tänkte ta tillfället i akt och prata om vikten av
förebyggande arbete, så att barn och ungdomar inte
kommer på glid i samhället, förebyggande för att barn
och ungdomar ska känna trygghet och att våldet inte
ska öka i samhället.
Det finns naturligtvis många sätt att jobba före-
byggande. Man kan stötta föräldrar, ha bra kvalitet i
barnomsorgen, i skolan och på fritidshemmen, men
också satsa på föreningslivet. Föreningslivet ger barn
och unga möjlighet att växa och utvecklas inom id-
rott, kultur, friluftsliv, dans, teater, musik, demokrati,
m.m.
Hela Folkrörelse- och Förenings-Sverige måste
även fortsättningsvis ges förutsättningar att verka.
Flertalet organisationer kommer att drivas vidare trots
knappa resurser, tack vare alla ideella insatser. Men
vissa ekonomiska förutsättningar behövs ändå för att
kunna utveckla verksamheten. Inte minst på lokalsi-
dan har vi sett rejäla försämringar, både vad gäller
tillgången på lokaler och på det ekonomiska stödet
för att kunna hyra lokaler.
Det måste finnas många olika mötesplatser där
olika åldrar, kulturer, språk och kön kan mötas. Detta
är en av de mest grundläggande förutsättningarna för
demokratibygget, att människor möts. Varför inte en
nysatsning på föreningslivet?
Sverige är bäst och ska bli bättre på barns uppväxt
i förhållande till resten av världen. Då finns det all
anledning att även göra en satsning på barns fritid,
där mycket av demokratiskt lärande sker och normer
bildas.
Nu skapas det tjänster i skolan, vilket är oerhört
bra. Men det borde också i framtiden finnas möjlig-
heter att skapa jobb inom föreningslivet, där man
skulle kunna jobba med barns och ungdomars upp-
växt utanför skolan. Det skulle vara ett lyft för hela
Folkrörelse-Sverige, ett sätt att jobba förebyggande
för att slippa ungdomar på glid, skadegörelse och
segregation.
När det gäller föreningslivet i skolan tar läropla-
nen klart fasta på skolans viktiga roll i demokra-
tiskolningen. Därför behöver den generellt bli mycket
mer öppen för att jobba med nya metoder och få in
demokratiarbetet på ett naturligt sätt. Trots höga am-
bitioner finns det alldeles för mycket som pekar på att
graden av inflytande inte är så stor som den borde
vara för våra barn och ungdomar på deras arbetsplats.
Det ideella föreningslivet, där större delen av Sve-
riges barn och unga återfinns, har givetvis också en
viktig roll i detta. Åtskilliga kan vittna om att det är
genom engagemang i föreningslivet som man kan
lära något om demokrati i praktisk mening. Det finns
vuxna som litar på att även unga personer kan tillföra
något. Släpp in föreningslivet i skolan!
Barn- och ungdomsorganisationer kan tillföra
oerhört mycket i demokratidiskussioner i skolan, inte
enbart de politiska ungdomsförbunden. När det är
dags att diskutera miljöfrågor kan man bjuda in mil-
jöorganisationerna. När det är dags att diskutera his-
toria kan man bjuda in hembygdsföreningen. När man
ska diskutera barnkonventionen kan man bjuda in
Unga Örnar. Listan kan göras lång. Hela Sveriges
föreningsliv visar på bredden i demokratin och skulle
kunna vitalisera skolans arbetssätt genom att släppa
in och visa på alternativen. Kanske t.o.m. en och
annan vuxen kan lära sig något av detta.