Fru talman! Det finns tydliga och djupa revor i
välfärden när det gäller förhållanden för barn i vårt
land, även om barn i Sverige internationellt sett har
det bra. De främsta folkhälsoproblem som drabbar
barn under uppväxtåren är fysisk ohälsa, psykisk
ohälsa och utveckling av beteenden som utgör hälso-
risker i vuxen ålder. Till de förra hör bl.a. olycksfalls-
skador, astma och allergi, till de senare tobaksbruk
och alkoholbruk.
Regeringens skrivelse berör en del av de här pro-
blemen, men den är otillräcklig i sina förslag. Folk-
partiet har i sin motion presenterat en politik som
förbättrar barns villkor. Vi anser att barnkonventio-
nen måste genomsyra allt arbete som direkt eller
indirekt rör barn, såväl på det nationella som på det
internationella planet. Av det följer att alla barn ska
ha rätt till god tillsyn och omsorg samt utbildning
anpassad till det enskilda barnets behov, förmåga och
förutsättningar.
Föräldrarnas ansvar för sina barn utgör grunden,
men föräldrar kan behöva råd, hjälp och stöd för att
klara sin uppgift. Vi anser därför att föräldrautbild-
ning bör erbjudas inte bara till föräldrar till de minsta
barnen utan också till föräldrar med barn långt upp i
tonåren. Detta krav tog jag upp i debatten i förra
veckan och fick visst stöd av statsrådet Ingela Thalén,
så jag hoppas att vi så småningom ska kunna få en
föräldrautbildning även för tonårsföräldrar.
Fru talman! Det finns naturligtvis en hel del i det
här betänkandet som är bra och som stärker barns
situation, och jag kan konstatera att vi från Folkparti-
et har fått gehör för vissa av våra frågor. Vårt motion-
syrkande, som är gemensamt med flerpartimotionen
om självmordsprevention bland barn och ungdomar,
att WHO:s riktlinjer om hur självmordsförebyggande
arbete bland barn och ungdomar ska bedrivas snarast
ska omsättas till svenska förhållanden, har lett till ett
tillkännagivande till regeringen. Det välkomnar jag
särskilt. Inget barn borde komma i sådan nöd att de
tar sitt liv.
Miljöpartiets motion om familjerådslag har också
fått majoritet i utskottet. Folkpartiet har tidigare fört
fram krav om att familjerådslag borde utvecklas och
kunna genomföras i alla kommuner. Det är glädjande
att vi har kunnat samla oss i utskottet och fått en
majoritet för förslaget.
Fru talman! På ett antal punkter har Folkpartiet
reserverat sig, och jag vill nu beröra dessa punkter.
Rätten till barnomsorgsplats för det barn vars för-
äldrar så önskar är en väsentlig del av en god barn-
dom. Det möjliggör också för bägge föräldrarna att
yrkesarbeta. Kvinnorna ges genom barnomsorgen
tillsammans med föräldraförsäkringen möjligheter att
slippa välja mellan barn och yrkesarbete, som fallet är
med flera medsystrar på kontinenten. Det skapar
frihet och självständighet för många kvinnor. För att
barnomsorgen ska vara bra för de barn som vistas där
måste det också finnas tid för pedagogisk verksamhet.
Barnomsorgen får aldrig bli en barnförvaring.
Viktigt för kvaliteten och barnets bästa är att det
också finns ett brett utbud av olika typer av barnom-
sorg. Privata och andra icke offentliga alternativ
måste få verka på samma villkor som den offentliga
barnomsorgen.
En oroande tendens på senare år är den minskade
möjligheten till fritidsplats. Behovet av fritidshem
uppfylls inte av kommunerna. Det innebär i praktiken
att många nioåringar blir nyckelbarn och ska klara sig
själva efter skolan och på många av skolans lov.
Folkpartiet föreslår därför en skärpning av barnom-
sorgsgarantin, så att det blir fler fritidsplatser. Mål-
sättningen är att alla barn ska erbjudas fritidsplats
under hela grundskolan.
Fru talman! Omkring 12 % av barn och ungdomar
under 15 år, vilket motsvarar drygt 200 000 personer,
drabbas varje år av en skada till följd av en
olyckshändelse - i hemmet, i skolan eller i en annan
omgivning. De skadas så pass allvarligt att de måste
söka läkarvård.
Totalt läggs varje år ungefär 20 000 pojkar och
flickor under 18 år in på sjukhus för vård av alla typer
av olycksfallsskador. Här finns mycket mer att föra
för att förebygga alla dessa olycksfall. Visserligen är
barnsäkerhetskraven tillgodosedda i lagstiftningen,
men tillämpningen brister. När det gäller barnsäker-
hetskraven i bostäder infördes huvuddelen av kraven i
bygglagstiftningen 1973. Motsvarande krav infördes
för ombyggnationer 1976, men bostäder byggda före
1973 omfattas inte av lagstiftningen. Det betyder bl.a.
att en stor del av bostäderna i de s.k. miljonpro-
gramsområdena inte omfattas av barnsäkerhetskraven
enligt Boverkets byggregler. Barn som bor i äldre
bostäder ska inte ha sämre skydd än barn som bor i
ett nybyggt hus. Barnombudsmannen föreslog i sin
årsrapport att barnsäkerhetskraven ska gälla även för
fastigheter byggda före 1973. Det är enligt Folkparti-
ets mening nödvändigt att införa krav på barnsäkerhet
i alla bostäder, även i dem som byggts före 1973.
Det inträffar också ett stort antal olyckor på lek-
platser. Varje år skadas ca 12 000 barn på lekplatser i
Sverige. Dessa olyckor utgör ca 7 % av det totala
antalet olyckor bland barn upp till 12 års ålder.
Yrkesinspektionen har vid tillsyn i skolan kon-
staterat att det finns ett antal brister vad gäller bar-
nens miljö. I skolans kvalitetsarbete måste dessa
punkter beaktas. Skolverket bör därför ta fram ge-
mensamma riktlinjer och handlingsplaner för hur
arbetsmiljöarbetet ska bedrivas nationellt, inom varje
kommun och inom varje skolenhet, så att det till-
fredsställer alla barns och anställdas berättigade krav
på en säker och bra arbetsmiljö.
Fru talman! Skolhälsovården har en viktig roll när
det gäller att fånga upp och hjälpa barn och ungdomar
med hälsoproblem och andra behov av särskilt stöd.
En särskild grupp som är viktig att upptäcka är barn i
missbrukarfamiljer. Detta är en väsentlig uppgift både
för skolhälsovården och för förskolan. På grund av
den knappa ekonomin i många kommuner har skol-
hälsovården nedrustats på många sätt till men för
barns hälsa och välbefinnande. Nedrustningen medför
också att belastningen på barnpsykiatrin ökar, då barn
vars problem kunnat klaras av inom skolhälsovården
tvingas söka sig dit i stället. Detta är ett samhällseko-
nomiskt slöseri.
Världshälsoorganisationen ser tobaksbruket som
ett av världens största hälsoproblem som drar med sig
mycket stora kostnader. Tobaksbruk påverkar ung-
domar på många sätt. På grund av exponering för
tobaksbruk redan i moderlivet kan barn påverkas
redan innan de föds. De har lägre vikt, och risken för
vissa missbildningar ökas. Exponeringen för tobaks-
rök har också visat sig öka risken för tidigt späd-
barnsdöd och för utveckling av astma och infektioner.
Det preventiva arbetet måste därför intensifieras, och
målsättningen måste vara att alla barn ska kunna få en
rökfri uppväxt.
Fru talman! I den skrivelse från regeringen som vi
nu behandlar lämnas en redogörelse för barnpolitiken
i Sverige med utgångspunkt i FN:s konvention om
barnens rättigheter. I avsnitt 3.4 tar regeringen upp att
det finns olika grupper av barn om lever i en utsatt
situation och därför har behov av samhällets stöd och
skydd. De grupper som nämns är barn som utsätts för
fysisk och psykisk misshandel och sexuella över-
grepp, barn till missbrukare, barn till utvecklingsstör-
da, barn till misshandlade kvinnor, barn som för-
summas. Hur många barn det rör sig om är det svårt
att uttala sig om.
En grupp barn som regeringen underlåter att ta
upp i sin skrivelse är barn som växer upp i nyandliga
rörelser. De har uppmärksammats i den av regeringen
1996 tillsatta utredningen som har presenterat sina
förslag i betänkandet I God Tro - samhället och ny-
andligheten.
Utredningen konstaterade att det saknas kunskap
och forskning om barns situation i mer eller mindre
slutna rörelser. Utredningen konstaterar att bristen på
kunskap och erfarenhet av att möta barn från dessa
rörelser ställer många personalkategorier inför svår-
bemästrade situationer. Utredningen föreslog också
att råd och anvisningar borde utarbetas till olika per-
sonalkategorier inom skola, barnomsorg, socialtjänst
och sjukvård. Av samma anledning bör kursplaner för
lärar-, förskollärar- och socionomutbildningar inne-
fatta frågor om religiösa minoriteter. Folkpartiet anser
att de förslag som lagts fram av utredningen snarast
bör genomföras.
Fru talman! Barns situation påverkas av flera
sinsemellan av varandra oberoende beslut i riksdag,
kommuner och landsting. Det är önskvärt med en
utredning som genomför en översyn av hur barn på-
verkas av alla sammantagna transaktioner, parallella
system, olika bestämmelser m.m. som berör barnfa-
miljerna mellan kommun, stat, landsting osv. Vi har
ju nyligen sett vad som hände med barnbidragshöj-
ningen för familjer med socialbidrag. Utredningen
behövs för att finna en helhetssyn, minska margina-
leffekter och ta bort onödiga kilar i systemet samt
säkerligen spara pengar och göra systemet bättre och
smidigare för barnfamiljerna.
Fru talman! Jag står bakom samtliga mina reser-
vationer i det här betänkandet, men jag yrkar bifall
endast till reservation nr 3.