Herr talman! Bengt Kronblad har i sin reservation
ställt sig bakom några formuleringar som jag skulle
vilja läsa upp och påminna honom om. Han skriver:
"Det torde vara en allmän uppfattning att varje
frihetsberövande, även om det är kortvarigt, för den
enskilde kan upplevas som mycket ingripande och att
en sådan åtgärd också kan orsaka skada och lidande. I
enstaka fall kan det också inträffa att en kortvarig
åtgärd orsakar betydande ekonomisk skada."
Sedan säger Bengt Kronblad att man måste tåla
vissa inskränkningar. Ja, men om han påstår att dessa
frihetsberövanden är av den arten att den enskilde inte
skall behöva utsätta sig för dem går det inte att i nästa
andetag säga att vissa inskränkningar måste man tåla.
Bengt Kronblad räknar upp olika skäl. Många av dem
har vi i våra inledningsanföranden bemött och pekat
på som i stor utsträckning ekonomiska och administ-
rativa skäl som rimligen inte skall vägas in när det
gäller en så viktig fråga som den om att frihetsberöva
en medborgare.
Det finns ju en jämkningsregel och möjligheter till
återkrav när det gäller felaktiga skadestånd osv. I de
fall som Bengt Kronblad här åsyftar finns det alltså
möjligheter att senare justera ett eventuellt skade-
stånd. I vissa fall kan det bli noll. Därför är det för
mig obegripligt att socialdemokraterna fortsatt vidhål-
ler att 24-timmarsregeln är den riktiga avvägningen.