Herr talman! Jag vill börja med att säga att vi i
Miljöpartiet stöder samtliga våra reservationer, och
jag yrkar bifall till reservation 5. Jag vill också in-
stämma i de lyckönskningar som Tanja har fört fram.
I debatten här har vi nog hört de allra flesta argu-
menten av Rolf Dahlberg från Moderaterna, Birgitta
Carlsson från Centern, Bengt Harding Olson från
Folkpartiet och Tanja Linderborg från Vänsterpartiet.
I morgon bitti kommer vi att få en väldigt spännande
omröstning, därför att regeringens förslag i den del
som rör 24-timmarsregeln stöds enbart av Kristdemo-
kraterna, vilket innebär en majoritet med två röster.
Men beroende på närvaron i morgon vet vi inte om
det blir regeringens eller utskottets förslag på denna
punkt som kommer att gå igenom.
Jag vill i detta sammanhang påpeka att detta inte
är första gången utan en av några gånger på sistone
som Socialdemokraterna i väldigt viktiga frågor som
rör individers integritet och medborgerliga rättigheter
faktiskt går emot en enad opposition med enbart
Kristdemokraterna som underlag. Det är väldigt
olyckligt. Det hade varit önskvärt att man hade för-
sökt att få flera partier med sig eller att man åtminsto-
ne hade en oenig opposition emot sig när man går till
beslut med så liten majoritet. Men som sagt var kom-
mer det att bli en spännande omröstning i morgon
bitti, och jag hoppas ju att vårt förslag om att slopa
24-timmarsregeln går igenom.
Jag vill gärna dra en parallell till den debatt som
var förut här i dag som gällde polisens register. Där
vet jag att Rolf Åbjörnsson gick upp i debatten och
var väldigt upphetsad. Han sade: Vi måste lita på
polisen.
Jag vill bara säga att när vi anser att man skall
slopa 24-timmarsregeln är det inte för att vi inte har
förtroende för polisen. Vi anser helt enkelt att det är
viktigt att man reellt skall kunna få upprättelse väldigt
lätt om man har blivit anhållen eller häktad utan or-
sak. Det handlar om demokrati och om medborgerliga
rättigheter.
Detsamma gäller den fråga som plenum diskutera-
de tidigare om polisens register. Den handlade också
om integritet. Också där har socialdemokraterna en-
bart stöd av kristdemokraterna, vilket är olyckligt.
Som sagt är en av de mest integritetskränkande åt-
gärder som en individ kan utsättas för frihetsin-
skränkningar. Det är en av de allvarligaste former av
ingrepp som finns. Om man frihetsberövas, kanske
t.o.m. framför sina arbetskamrater eller i sina grannars
närvaro, får man en stämpel på sig som brottsling. Det
är integritetskränkande. Man känner sig sårad och
omtumlad.
Om man inte får upprättelse kan detta skapa en
brist på förtroende för polisen. Man kanske inte litar
på polisen om man inte lätt kan få upprättelse. Det
vore väldigt allvarligt, för polisen är en myndighet
som behöver ha människors förtroende i en rättsstat, i
en demokrati.
Det viktiga är att se till helheten. Det finns inga
frågor som är helt enkla. Regeringens motiv i den här
frågan, och även socialdemokraternas och kristdemo-
kraternas, är väldigt enkelt. De vill alltså inte upphäva
24-timmarsregeln nästan enbart på grund av praktiska
och ekonomiska skäl. Man hänvisar även till att poli-
sen inte kommer att våga ingripa, speciellt i fall som
gäller mc-brottslighet, rasistiska organisationer och
brott mot kvinnor.
Exakt samma argument användes i debatten tidi-
gare när det gällde polisens register. Det är en slags
skrämselpropaganda; utan detta integritetskränkande
beslut kan vi inte komma åt dessa brott. En nästan
enig opposition håller inte med. I den debatten an-
vändes tyvärr argument som sade: Ni vet inte. Ni har
ingen erfarenhet av verkligheten.
Det var väldigt olyckligt att man använde den ty-
pen av argument. Det är att så att säga omyndigförkla-
ra alla partier utom Kristdemokraterna och Socialde-
mokraterna och säga att de inte vet någonting om
verkligheten.
Jag tycker litet grand att det handlar om ord eller
handling. Ord är väldigt billiga. Det är billigt att prata
om medborgerliga rättigheter. Handling kan vara
dyrare. Det reella, att människor skall kunna få upp-
rättelse om de utan orsak blivit anhållna eller häktade,
kostar nämligen. Det kostar inte mycket, men det
kostar litet grand - både detta med utredning och
detta med att det skall gå att få en ersättning, även om
den är liten. Här vill jag också påpeka att vi i Miljö-
partiet tycker att en jämkningsregel vore bra.
Att gå från ord till handling är svårare. Att prata
om medborgerliga rättigheter är lätt. Men att sedan
handla därefter är svårare. Då tycker Miljöpartiet,
Moderaterna, Vänstern, Centern, Folkpartiet och
många remissinstanser, t.ex. Brottsförebyggande rådet
och Länsstyrelsen i Stockholms län m.fl. att regering-
en inte tillräckligt beaktar det lidande och den kränk-
ning som ett felaktigt anhållande innebär för den
enskilda. Det är väldigt olyckligt.
Staten borde av demokratiska skäl ha en generös
hållning i fråga om ersättning till personer som på
felaktiga grunder varit frihetsberövade. Detsamma
gäller de fall där man har fått felaktig information av
myndigheter. I fråga om felaktig myndighetsinforma-
tion har regeringens förslag som vi ser det en alltför
kraftig begränsning när det gäller att kunna få ersätt-
ning i alla de lägen där vi anser att det vore rätt. Vi
tycker att regeringens förslag är otillfredsställande.
Jag vill också säga att vi även stöder reservation 2
om att regeringen skall utreda och lämna förslag till
riksdagen om införande av ett strikt ansvar även för
gripande. Vi var inte med på den reservationen i ut-
skottet, men vi stöder den i partiet. Med det vill jag
tacka för mig.