Fru talman! Det är få eller ingen skatt som har
väckt så många reaktioner, så mycket känslor och
aktioner under de senaste åren som fastighetsskatten.
Det är inte så konstigt eftersom den dels är så påtaglig
för fastighetsägaren, dels har en utformning som gör
att den känns annorlunda än annan skatt.
Skatten har under de senaste åren ökat trots att
den enskilde fastighetsägaren inte gjort ett dyft, bara
bott kvar och fått betala mer därför att grannar har fått
mer betalt för sina hus vid försäljning. Det finns ing-
en koppling mellan att ha pengar i handen och att
samtidigt betala skatt såsom man gör t.ex. vid in-
komstbeskattning eller vid reavinstbeskattning.
Det har säkert funnits tider då även fastighets-
skatten varit accepterad, men den har stigit för fort
och för ojämnt. Folkpartiet vill i grunden reformera
systemet och på sikt avskaffa fastighetsskatten. Det
handlar om ganska mycket pengar. Därför får det ske
stegvis. Ett första steg är att frysa taxeringsvärdena på
1997 års nivå. Det står i vår reservation år 2000, men
samma sak gäller faktiskt 1997 eftersom taxerings-
värdena under dessa år var oförändrade. Samtidigt
med de frysta taxeringsvärdena ska de lägre skattesat-
serna gälla. Nu finns det en del undantag. Det kan i
enstaka fall vara så att taxeringsvärdet har sjunkit
sedan dess, och i dessa fall ska naturligtvis det lägre
värdet gälla.
Under tiden fram till dess att fastighetsskatten av-
skaffas gäller det att se till att vi har ett system som
inte rycks med av snabba prisförändringar. Vi föreslår
därför att ett rullande system används vid taxeringen
och att skattesatsen sedan successivt sänks.
Även regeringen med stödpartier har insett svag-
heterna i det länge rådande systemet och infört den
s.k. begränsningsregeln. Om den hade vi en livlig
debatt i höstas. Vår kritik mot den kvarstår givetvis,
men jag tänker inte ta upp den mer här och nu.
När det gäller äkta och oäkta bostadsföretag är det
av utskottets skrivning uppenbart att man har insett
att här finns problem på olika sätt, men utskottet
väljer att avvakta en utredning.
Min fråga till Lisbeth Staaf-Igelström är: Vilken
tidsplan finns för den utredningen, och när räknar
Lisbeth Staaf-Igelström med att en förändring ska
kunna komma till stånd?
Vi är alla dessutom besjälade av att förbättra mil-
jön på så många sätt som möjligt. Ett sätt är att göra
nyinvesteringar i sitt hus med anläggningar som spa-
rar energi eller på annat sätt hushållar med våra resur-
ser. Det kan ibland vara ganska stora kostnader, kost-
nader som sedan med automatik höjer taxeringsvär-
det. Därmed beskattas en åtgärd som samhället sam-
tidigt bejakar. Det blir två motverkande krafter. Det
här är inte rimligt.
Även här har majoriteten i utskottet insett proble-
matiken och det ologiska och hänvisar till pågående
överväganden inom Regeringskansliet. Samma sak
skedde i fjol med samma hänvisning. Jag vill också
här fråga Lisbeth Staaf-Igelström: Hur ser tidsplanen
ut från i dag till dess att det finns ett färdigt förslag?
Fru talman! Jag har i grunden inget emot utred-
ningar, men jag anser att tiden från utredning till en
färdig proposition eller ett regeringsförslag ibland blir
alltför lång eller oviss.
Sedan vi i Folkpartiet skrev vår motion om arvs-
och gåvoskatt har regeringen beslutat att tillsätta en
utredning med uppgift att göra en översyn. Utskottet
utgår från att de synpunkter som kommit fram i mo-
tionen beaktas. Utskottet påpekar också att reglerna
om arvsskatt när det gäller ärvda fastigheter skynd-
samt bör bli föremål för översyn. Det är bra, för här
ser vi också orimliga konsekvenser för enskilda fas-
tighetsägare genom taxeringsvärdenas snabba höj-
ningar. Sedan återstår bara att se om finansministern
förmår att följa utskottets förslag om skyndsamhet.
Så till förmögenhetsskatten, en skatt av långt
mindre dignitet än fastighetsskatten beträffande an-
talet inkomna kronor till statskassan. Samtidigt finns
en koppling, som redan har nämnts här flera gånger,
genom att fastighetens taxeringsvärde också tas upp
till förmögenhetsbeskattning. Det här dubbelspelet
gör att det för många blir en mycket betungande be-
skattning av fastigheterna.
Förmögenhetsskatten är dessutom en skattebas
som långtifrån är en säker inkomstkälla för staten.
Bortsett från fastigheterna är det ju lätt att flytta ka-
pital utomlands. Vi vet att det sker i stor omfattning.
Det är också lätt att omvandla beskattningsbart kapi-
tal till andra ägodelar, som är betydligt svårare att
förmögenhetsbeskatta. Dessutom är det ju så att de
med de största förmögenheterna slipper skatta för
sina aktieinnehav genom särlagstiftning.
Till råga på allt innehåller förmögenhetsskatten,
som också har tagits upp här, rester av en föråldrad
syn på att staten ska bestraffa eller premiera beroende
på vilken samlevnadsform två personer föredrar. Det
är självfallet så att det är vars och ens ensak. Staten
och dess lagstiftning ska förhålla sig neutralt till det-
ta. Mot den bakgrunden behövs det egentligen ingen
utredning ens för att vi ska vara på det klara med att
sambeskattningen ska slopas. Utskottet föredrar att
inte vilja tillkännage något förslag om förändring
utan hänvisar till att utredning pågår eller ska starta i
sinom tid.
Det är ju intressant att titta på de olika punkterna i
betänkande SkU16 när det gäller just orden
"utredning" och "översyn" och vad som stoppas in
där.
Under rubriken Fastighetsbeskattningens inrikt-
ning kan vi läsa att Fastighetsbeskattningskommittén
har lagt fram ett antal förslag som bereds för närva-
rande. Dessutom har regeringen aviserat att fastig-
hetsbeskattningen ska utredas på nytt, och nu mer
förutsättningslöst än tidigare. Under rubriken Äkta
och oäkta bostadsföretag förelås avvaktande med
ställningstagandet tills regering har övervägt färdigt.
Samma synsätt har utskottet beträffande förslag
under rubriken Energisparåtgärder och under rubriken
Vindkraftverk. Arvs- och gåvoskattsavsnittet har
också förärats en mening om att regeringen meddelat
att den ska tillsätta en utredning för att se över pro-
blemen. Rubriken Förmögenhetsskatt utgör inget
undantag och inte heller rubriken Sambeskattning av
förmögenhet.
Fru talman! Det är naturligtvis bra att utreda och
överväga - bara det inte drar ut för långt på tiden eller
används för att man ska slippa ta tag i problemet.
Slutligen, fru talman, vill jag säga att Folkpartiet
står bakom de fem reservationer som vi har i det här
betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bara
bifall till reservation 4 under punkt 1.