Fru talman! Först vill jag säga att Alliansen inte sitter med armarna i kors. Vindkraftsutvecklingen har ökat med 700 procent sedan 2006. Vi har nästan nått vårt mål på 50 procent förnybar energi. 50 procent av den förnybara elen kommer från biobränslen. Det är inte riktigt så att vi har suttit med armarna i kors.
Jag skulle vilja upprepa delar av de Cecilie Tenfjord-Toftby sade tidigare. Sveriges vilja och ambitioner är mycket tydliga, men skiffergasen har också gjort att spelplanen har ändrats i Europa. Jag har själv släktingar i Polen. Där är de mycket oroade. Det finns inga jobb att gå till. Kommer de att ha råd att betala hyran? Och Polen är väl egentligen inte värst drabbat, utan de befinner sig på en ganska god nivå i jämförelse med en del andra länder som Grekland och Portugal.
Ska vi nå framgång i EU tror jag också att vi måste lära oss att vara lite mer som en prima ballerina. Även om det kanske låter motsägelsefullt är det faktiskt så att vi inte heller vill krascha totalt, det vill säga att vi ska gå tillbaka. Hör man på EU-kommissionären när det gäller miljö är retoriken helt annorlunda i år jämfört med vad den var bara i fjol. Jag tycker att det i sin tur är oroande. Om vi bara kör huvudet rakt in i väggen kommer vi definitivt inte att få med oss en del av de länder där den ekonomiska krisen kanske är huvudfokus.
Vi hjälper andra länder, och Sverige ska inte vara någon isolerad ö när det gäller energi. Vi ska ha en gemensam marknad i EU där Sverige ska vara en av nettoexportörerna av förnybar energi. Alla länder har inte samma goda förutsättningar när det gäller naturresurser som Sverige har när det gäller till exempel vattenkraft. Där går vi redan i dag i bräschen, och vi kommer att fortsätta att göra det.