Fru talman! Vi ska nu debattera näringsutskottets utlåtande 24 om granskning av EU-kommissionens grönbok om klimat- och energipolitiken till 2030.
Låt mig inledningsvis yrka bifall till reservation 1 som är gemensam för Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänstern.
Fru talman! Inte sällan beskrivs utmaningarna att klara att möta och avvärja hoten mot de globala miljö- och klimatförändringarna som de största utmaningar som vi står inför. Det stämmer att de är svåra, tuffa och utmanande men inte desto mindre nödvändiga. Alternativen är nämligen så ohyggligt mycket värre.
För att kunna bli framgångsrik inom klimat- och miljöområdet krävs naturligtvis internationella överenskommelser, eftersom merparten av de problem vi talar om i alla avseenden är gränsöverskridande.
Det faktum att EU för fem år sedan lyckades enas om de så kallade 20-20-20-målen var ett framsteg i kampen för en klokare klimat- och energipolitik, i första hand på europeisk nivå.
Denna uppgörelse gav och ger en tydlig ram för energi- och klimatpolitiken fram till 2020. Mycket tyder på att EU kommer att klara åtminstone två av de tre mål som sattes upp. Målen för utsläppsreducering och andelen förnybar energiproduktion kommer att uppnås - allt talar för det - däremot inte målet om 20 procents energieffektivisering.
Fru talman! Den nu aktuella grönboken från EU är naturligtvis ett uttryck för kommissionens insikt om att nya mål för energi- och klimatpolitiken för tiden efter 2020 och för att nå målen till 2050 måste formuleras nu och att det är bråttom. Det är dags att ta nästa steg inom europeisk energi- och klimatpolitik. Vi har inte råd att vänta. Därför är kommissionens ambitionstakt vad avser tidplanen för nya förslag minst sagt ambitiös.
Från vår sida hälsar vi med tillfredsställelse att kommissionen nu startar detta viktiga och nödvändiga arbete. Vi välkomnar därför också regeringens positiva inställning till ett bindande mål för minskningen av växthusgasutsläppen till 2030.
Vi anser dock att vi för att nå målet till 2050, det vill säga en minskning av utsläppen av växthusgaser med 80-95 procent, inte bara behöver fastställa bindande mål för 2030 utan också slå fast mål för 2040. På så sätt kan vi skapa en tydlig utvecklingstrappa fram till 2050, och vi ger alla aktörer en bild av vad som krävs och vad som måste göras. Det är inte minst viktigt för att aktörerna inom energiområdet ska få stabila och fasta spelregler att förhålla sig till, eftersom det underlättar nödvändiga investeringar för framtiden. Det är investeringar som vi kommer att behöva om vi ska klara energi- och klimatutmaningarna och samtidigt skärpa konkurrenskraften för europeisk och svensk energisektor.
Vi menar också att målet till 2050 bör vara i den övre delen av målintervallet, det vill säga uppemot 95 procent.
Fru talman! Vi socialdemokrater anser att Sverige ska stå för en progressiv energi- och klimatpolitik, en politik som vi ser också stärker vår konkurrenskraft och bygger broar till fler nya jobb och välfärd i Sverige.
Vi vill se ett fossilfritt samhälle och därför en långsiktigt förnybar energiproduktion. Vägen dit innebär inte bara tuffa utmaningar utan också stora möjligheter.
För att vi ska nå dessa nödvändiga mål krävs det tydliga, ambitiösa och bindande mål på fler områden än att minska utsläppen av växthusgaser.
Vi är fast övertygade om behovet av bindande mål även när det gäller andelen förnybar energiproduktion och inte minst, när det gäller energieffektivisering.
Regeringens och utskottsmajoritetens inställning att på djupet utreda och analysera behovet och konsekvenserna av bindande mål för förnybart och energieffektivisering är alldeles för passiv och visar på att man inte riktigt tror på politiken som verktyg för att förändra. Om vi ska lyckas klara de utmaningar vi har på energi- och klimatområdet kan politiken inte förhålla sig passiv utan måste gå före på vissa områden. Ett lyckat exempel har bland annat varit industrins energieffektiviseringsprogram.
Visst är utredningar och analyser viktiga för att undvika suboptimeringar och andra negativa konsekvenser, och att säkra europeisk konkurrenskraft är självklart. Att ifrågasätta bindande mål på dessa områden är dock som vi ser det inte ett framkomligt alternativ.
Som ett exempel på hur man kan stimulera en satsning på produktion av förnybar energi har vi bland annat pekat på möjligheten att höja ambitionen inom ramen för det svensk-norska elcertifikatssystemet. Just det faktum att vi har saknat bindande mål för energieffektivisering under den innevarande perioden, samt regeringens näst intill reflexmässiga motstånd mot detta, tror vi sannolikt är starkt bidragande till att målet inte kommer att nås.
Kort sagt är vi övertygade om vikten och behovet av bindande mål på samtliga tre områden. Annars kommer den utveckling vi alla vill se inte att komma till stånd. Vi socialdemokrater är också fast övertygade om att detta, rätt utformat, mycket väl går att kombinera med bibehållen konkurrenskraft för svenskt och europeiskt näringsliv och inte minst för industrin. Att som majoriteten förespråkar göra ingenting, eller i varje fall väldigt lite, gagnar inte utvecklingen på något sätt - inte för miljön och inte för Sveriges och Europas jobb och konkurrenskraft. Till den som förhåller sig passiv måste frågan ställas: Vad är alternativet?
Fru talman! Avslutningsvis ska jag säga någonting om behovet av satsningar på infrastrukturen inom det här området. Här ligger kanske en av de största, alternativt den största, utmaningen. Detta gäller såväl forskning och utveckling som ny teknik och investeringar.
För att nå de mål vi ställt upp kommer det att krävas mycket stora investeringar i infrastrukturen inom EU. Det handlar om förutsättningarna för en integrerad europeisk energimarknad, om leveranssäkerhet och om förutsättningar för ett nytt såväl produktionsmönster som konsumtionsmönster. Då är det viktigt att vi prioriterar satsningar och investeringar i infrastruktur som stöder den utveckling vi vill se, inte en utveckling som låser in Europa i ett fossilbränsleberoende.
Avslutningsvis, fru talman, yrkar jag än en gång bifall till reservation 1.
(Applåder)