Fru talman! Vi delar regeringens uppfattning att ett klimat- och energiramverk för 2030 behöver utarbetas och beslutas så snart som möjligt för att ge det europeiska näringslivet och andra aktörer i samhället vägledning om den klimat- och energipolitik som ska råda i EU bortom 2020.
När det gäller frågan om ett mål för utsläpp av växthusgaser vill vi hänvisa till det miljö- och jordbruksutskottet anförde i sitt yttrande. Där framhålls, med instämmande i regeringens uppfattning, att EU bör besluta om ett ambitiöst bindande mål för hur mycket EU:s utsläpp av växthusgaser bör minska till 2030.
Vi delar regeringens uppfattning att ett bindande klimatmål till 2030 ska inkludera internationella åtgärder. Satsningar på förnybar energi, kärnkraft och energieffektivisering kommer att vara viktiga för att uppnå målet om minskade utsläpp av växthusgaser även fortsättningsvis.
Beträffande mål om förnybar energi delar vi regeringens uppfattning att de nuvarande EU-målen på detta område har bidragit till den snabba utvecklingen av förnybar energi inom unionen. Det säger sig självt. Samtidigt noterar vi också de för- och nackdelar med energipolitiska mål som kommissionen redogör för på ett ganska bra sätt i grönboken.
Utskottet står därför bakom regeringens uppmaning till kommissionen att utreda för- och nackdelar med olika energipolitiska mål. Denna utredning måste genomföras innan principiell ställning tas för eller emot eventuella förslag om bindande mål för 2030 när det gäller andelen förnybar energi och energieffektivisering.
Här vill vi också understryka vikten av att kommissionen i den fördjupade analysen beaktar interaktionen - såväl när det gäller synergier som eventuella motsatsförhållanden - mellan klimat- och energipolitiska mål och styrmedel.
Vidare måste kommissionen förhålla sig till de betydande omvärldsförändringar som på olika sätt kan komma att påverka och redan har påverkat förutsättningar för måluppfyllnad eller effektiviteten hos de olika styrmedlen.
Vi sluter upp bakom regeringens uppmaning till kommissionen att med utgångspunkt från den föreslagna utredningen fördjupa analysen bland annat av redovisade policyalternativ inklusive kort- och långsiktiga samhällsekonomiska effekter.
Parallellt med detta bör kommissionen påbörja utformningen av ett klimat- och energipolitiskt ramverk efter 2020 där kommissionens överväganden om klimat, förnybar energi, energieffektivisering, försörjningstrygghet och konkurrenskraft ingår.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.