Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Tilläggsbudget 1 för budgetåret 1999

KARIN PILSÄTER (fp), 1999-06-03 (riksmöte 1998/99).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Vi folkpartister har ett alternativ till

regeringens ekonomiska politik. Det alternativet re-

dovisar vi i vår vårbudget. För det här året 1999, som

egentligen till hälften är passerat, har vi några förslag

till ändringar. Regeringens tilläggsbudget som vi

diskuterar handlar väldigt mycket om att utgiftstaket

kommer att överskridas och att man därför försöker

göra justeringar för att komma undan det.

En av orsakerna till att utgiftstaket kommer att

överskridas är att regeringen använder budgeterings-

marginalen för att finansiera nya reformer löpande.

Men det den skall användas till, dels till reserv för

oförutsedda utgifter, dels för att kunna parera t.ex.

anslagsminskningar, täcks inte in. Detta i sin tur leder

till att man måste ta till olika typer av mer ogenom-

tänkta panikåtgärder för att få stopp på utbetalningar-

na. Det är den typen av åtgärder vi nu ser. Det gäller

framför allt biståndsverksamheten men även inom

många andra sektorer.

Regeringen talar om att höja biståndsanslaget. Se-

dan utfärdar man ett förbud för myndigheten att an-

vända anslaget. Först skall det tydligen sänkas innan

det kan höjas. Det finns många olika tolkningar av

vad det här kommer att leda till. Men i en skrivelse

till regeringen från Sida påpekar generaldirektören att

man kommer att vara tvungen att genomföra drastiska

nedskärningar av sin verksamhet och att det kommer

att leda till att man inte kan fullfölja gjorda överens-

kommelser och att man kommer att få svårt att satsa

på de olika typer av katastrofinsatser som nu är väl-

digt akuta. Slutet vet vi inte.

Det finns mycket olika diskussioner om vad det

här kommer att leda till. Det mest fascinerande är att

företrädare för regeringen, främst biståndsministern,

på något sätt vill låta oss tro att nedskärningar som

flera miljarder i årets verksamhet inte kommer att

märkas och inte har någon betydelse. Då undrar man

om det inte heller är någon mening med att höja bi-

ståndet. Vi vet att det är precis tvärtom. Det är klart

att det får mycket stora konsekvenser. Vilka vet vi

fortfarande inte.

Exakt samma sak hände förra året. Då sade man

att vi måste hålla inne med några hundra miljoner,

men det var ingen fara, för pengarna skulle finnas att

hämta efter årsskiftet, det år vi alltså nu är inne på.

Nu håller man inne de pengarna och ytterligare ett par

miljarder. Fortfarande sägs att det inte är någon fara,

utan pengarna kommer att finnas efter nästa årsskifte.

Detta inser var och en att det inte håller i längden.

Budgeteringsmarginalen har alltså krympt ihop till

den grad att man måste skära ned på biståndet. Den

budgeteringsmarginalen är ännu mindre nästa år re-

dan som det ser ut nu. Man förstår att det här är en

utveckling som håller på att gå över styr.

Det är inte likgiltigt när i tiden någonting sker,

även om det skulle ske samma saker. Ett mycket

konkret exempel. När nu en orkan har svept fram och

gjort hundratusentals människor bostadslösa är det

väldigt bråttom. Insatser för att möta situationen efter

orkanen Mitch är just sådant som människorna är

väldigt oroliga för att Sverige inte skall kunna full-

följa. Det kommer garanti på garanti att detta inte

skall drabbas. Men följden blir naturligt att det blir

helt andra saker som drabbas ännu mer och måste

avbrytas.

Ett annat exempel på att det inte är ointressant när

i tiden man gör någonting är demokratibiståndet. I

Guatemala skall man ha val i höst. Om man måste

avbryta demokratibiståndet spelar det väldigt stor roll

ifall demokratiinsatserna kan komma före valet och

inte efter. Det finns många andra exempel.

Fru talman! Budgetdisciplin är viktig, men den

måste gälla även regeringens eget arbete. Tyvärr

kommer mycket av det reformarbete som varit med

den nya budgetprocessen att gentemot myndigheterna

att förfuskas. De signaler man sänder till myndighe-

terna är att inte planera långsiktigt utan se till att sätta

sprätt på pengarna fort som ögat, för annars kommer

de att försvinna. Det är naturligtvis otroligt negativt.

Utgiftsprognoserna som ligger till grund för an-

vändandet av begränsningsbeloppen är inte heller

något som är känt. Vi kan inte ta del av och granska

de uppgifterna. Tydligen kan myndigheterna inte

heller komma överens med regeringen riktigt om

detta. Ekonomistyrningsverket har helt andra progno-

ser. Om man använder Ekonomistyrningsverkets

siffror förefaller det som att man med begränsnings-

beloppen bara kommer tillbaka till bugdetpropositio-

nens siffror. Det är lite oklart vad det egentligen

kommer att leda till. Statens egna verk gör helt andra

bedömningar än vad regeringen själv gör. Jag tycker

att det här känns mycket otillfredsställande.

Fru talman! Till några av de frågor som jag sär-

skilt vill nämna när det gäller tilläggsbudgeten. Vi i

Folkpartiet är, det är känt sedan gammalt, motstånda-

re till folk- och bostadsräkning. Alltså behöver man

inga pengar till folk- och bostadsräkning. Vi anser att

det är lite fel att försämra flyttningsbidragen just när

många nya jobb faktiskt tillkommer och vi ser flask-

halsar. Några människor kommer att behöva flytt-

ningsbidraget för att kunna flytta dit där jobben finns.

Vi är självklart för praktik i en ny gymnasieskola,

men vi kan inte förstå varför man skall ta pengarna

från utveckling av lärlingsprogram, som också myck-

et väl behövs. Vi tycker att det är mycket angeläget

att man sätter upp ett anslag för kostnader för M/S

Estonias förlisning, men vi förstår inte varför man

måste ta de pengarna från att köpa tågtrafik. Vi före-

slår att man tar dem från Banverkets och Vägverkets

administration.

Till sist, fru talman, vill jag verkligen instämma i

det som Stefan Attefall sade tidigare om lönebidra-

gen, däremot inte i det han sade om det nya anställ-

ningsstödet. Vi tror att det bara kommer att fungera

som en ny och ännu sämre variant av det tidigare

misslyckade RAS. Att påstå att ett stöd till anställning

är en sänkt skatt är endast ett sätt att komma runt

utgiftstaket. Skattesänkningarna bör vara generella.

Man kan inte ha individuella skattesänkningar. Jag

yrkar avslag på införandet av stödet.

Fru talman! För tids vinnande kommer jag att

formellt yrka bifall bara till reservation 11.

Debatten

Hämtad sida: 39

39 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

KARIN PILSÄTER (fp): Tilläggsbudget 1 för budgetåret 1999 (1999-06-03) — PRESS0