Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Tilläggsbudget 1 för budgetåret 1999

JOHAN LÖNNROTH (v), 1999-06-03 (riksmöte 1998/99).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Jag skall börja med att yrka bifall till

utskottets hemställan i betänkandet.

Detta är en något paradoxal debatt. Vi har tre par-

tier - Moderaterna, Kristdemokraterna och Folkparti-

et - som föreslog kraftigt sänkta utgiftstak för i år.

För nästa år vill Moderaterna spara ungefär 30 mil-

jarder yttterligare, och Kristdemokraterna ungefär 20

miljarder och Folkpartiet ungefär 15 miljarder mer än

majoriteten. Men här lägger de fram förslag som

totalt sett landar på plus minus noll för kd och fp och,

hör och häpna, plus 4,6 miljoner för moderaterna,

dvs. de lägger på ytterligare pengar.

Här står Anna Åkerhielm och talar varmt om mer

pengar till försvaret, Stefan Attefall beskärmar sig

över lönebidragen och Karin Pilsäter talar om bistån-

det och det förskräckliga som har hänt där. Karin

Pilsäter sade också att det gäller att undvika panikåt-

gärder. Anta nu att ni genom något slags underverk

skulle vinna voteringen här i kammaren om ett par

veckor om era budgetförslag. Tala om panikåtgärder!

Hur skall ni klara av de väldiga besparingarna om ni

inte börjar nu? Varför lägger ni inte fram förslag till

tilläggsbudgeten som inleder denna mycket svåra

process att dra ned på de offentliga utgifterna? Ni

skall tacka er lyckliga stjärna att det finns en majori-

tet som är villig att ta ansvar för den samlade budge-

ten!

Jag skall bara beröra en punkt i de olika frågor

som tas upp i det här betänkandet. Det gäller Postgi-

rot. Där finns en moderat reservation där moderaterna

vill ha en tidsplan för försäljningen. Det är en mycket

märklig reservation från ett parti som säger sig vilja

hylla marknaden. Skall man sälja ett företag måste

man ju titta på hur det ser ut på marknaden. Modera-

terna vill ha en tidsplan som ett bestämt datum kastar

Postgirot i gapet på, antar jag, de stora privata ban-

kerna. Det skulle verkligen vara bingo för dem om

man lade fram en sådan tidsplan.

Vi i Vänsterpartiet har accepterat bemyndigandet

till regeringen när det gäller rätten att sälja. Jag skall

gärna erkänna att det inte var alldeles lätt för oss att

acceptera det. Vårt huvudalternativ är det som nämns

i betänkandet, nämligen att utveckla Postgirot, inves-

tera i det och förvandla det till en samhällsägd bank.

Det skulle behövas en skärpt konkurrens. Det är fort-

farande oligopol som gäller. De stora privata banker-

na beter sig på ett sätt som man kan göra om man är

helt marknadsdomnierande.

Det skulle behövas ett samhällsägt företag som

skärpte konkurrensen även på de nya instrumenten

Internethandel med finansiella tjänster osv., och som

pressar räntemarginalerna. Vi behöver också ett sam-

hällsägt företag som kan förmedla dessa tjänster i

hela landet och ge en bra service till hela landet. Har

vi t.ex. ett samarbete mellan Postbanken, Postgirot

och SBAB skulle man kunna utveckla ett mycket

starkt sådant samhällsägt alternativ. Det kan man

också lägga in i försäljningen. I så fall får man bilda

ett nytt företag. Sedan kan man sälja såväl Postgirot

som kanske vissa andra bitar av det statliga ägandet

till detta nya företag. Det här kommer vi att fortsätta

att diskutera i de förhandlingar som skall börja nu i

sommar inför höstbudgeten. Det är en hjärtefråga för

oss.

Jag skall säga något som kanske förvånar några av

er. Om det nu blir en försäljning, vilka företag är då

acceptabla som köpare? Som ni redan har hört är vårt

huvudalternativ, huvudspåret, att vi skall ha ett sam-

hällsägt företag. Det är det bästa alternativet. Men

näst bästa alternativ är faktiskt ett utländskt företag

hellre än en av de svenska storbankerna.

Ta t.ex. ett nordiskt företag av den typ som nu är

på gång när det gäller Telia-Telenord. Det företaget

kommer att vara betydligt mer intresserat av att be-

hålla t.ex. postkontoren runt om i landet för att ut-

veckla alternativ till de privata bankerna. Om man

däremot kastar Postgirot i gapet på SE-banken, Han-

delsbanken eller Nordbanken innebär det döden för

de folkliga tjänsterna på det här området. Det skulle

vara väldigt dåligt för konsumenterna. Det är det allra

sämsta alternativet.

Jag vet att på den här punkten är vi överens med

de fackliga organisationerna på Postgirot. Man häv-

dar också där att det allra bästa är att vi behåller Post-

girot i samhällets ägo och utvecklar och investerar i

en sådan här bank. Men det näst bästa alternativet är

faktiskt att vi har ett utländskt företag.

Debatten

Hämtad sida: 39

39 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

JOHAN LÖNNROTH (v): Tilläggsbudget 1 för budgetåret 1999 (1999-06-03) — PRESS0