Fru talman! Vi har nu ett par års erfarenhet av den
nya budgetrutinen med angivandet av ramarna på
våren och budgetprocessen på hösten. I den processen
ligger också tilläggsbudgeteringen eller korrigeringen
av gällande budget.
Det har varit en hel del diskussion om den nya
budgettekniken, och det finns en del kritiska syn-
punkter på den, framför allt när det gäller utgiftstak.
Jag tycker sammanfattningsvis när det gäller den nya
budgettekniken ändå att den har fungerat väldigt bra.
Jag tror att det har varit mycket betydelsefullt. Vid
den budgetsanering och förbättring av svensk ekono-
mi som har genomförts har denna budgetteknik spelat
en stor roll. Den har också bidragit till att det nu går
bra för Sverige.
Vi fick i går en prognos från Riksbanken där till-
växten skrivs upp. Riksbanken säger också att infla-
tionen kommer att bli mindre än den prognostiserade.
Med detta säger man också att det finns en utomor-
dentligt stor möjlighet att behålla de låga räntor som
vi har. Sysselsättningen har under det senaste året
ökat med 111 000 personer.
Stefan Attefall! Det är inte regeringen som säger
detta. Det är Riksbanken, SE-banken, OECD och
många prognosinstitut i Sverige som säger det. Detta
är skillnaden mellan den regering som Stefan Atte-
falls parti tillhörde under den förrförra mandatperio-
den och den regering som sitter nu.
Den regering som Stefan Attefalls parti tillhörde
skrev upp prognoserna i finansplan efter finansplan
och fick i efterhand korrigera ned prognoserna. Den
nuvarande regeringen har realistiska prognoser. De
går i stället åt det andra hållet. Det visar sig att man
får skriva upp de viktiga talen för tillväxt och syssel-
sättning och att räntor och inflation blir lägre än vad
som prognostiserats.
Detta är något annat, och jag måste säga att jag fö-
redrar den typ av prognoser som regeringen under
denna och den förra mandatperioden ägnat sig åt
framför glädjekalkylerna från den borgerliga rege-
ringen.
Fru talman! Jag skulle vilja kommentera en del av
tilläggsbudgeten. På totalförsvarets område finns det
en motion från ledamoten Landerholm, som vill ha ett
tillkännagivande till regeringen att den skall åter-
komma med ett förslag om ett tilläggsanslag på 2,2
miljarder kronor för totalförsvaret. Jag ber att få yrka
avslag på den motionen. Ett bifall vore att ge fel sig-
nal till hela den försvarsförändring och omstrukture-
ring av försvaret som vi nu är på väg att införa.
Jag skulle också vilja framhålla några andra saker
i tilläggsbudgeten. Där finns ett stimulansbidrag till
äldrepolitiken på 180 miljoner till kommuner och
landsting syftande till att modernisera och förändra
möjligheterna att bedriva en modern och human äld-
repolitik.
Jag vill också nämna något som Stefan Attefall
och även Karin Pilsäter berörde, nämligen det för-
stärkta anställningsstöd som nu införs och som inne-
bär möjligheter till stöd under 24 månader. Under de
första 6 månaderna skall stödet vara 75 % av löne-
kostnaderna och resterande 18 månader 25 %, dock
högst 11 550 kr de första 6 månaderna och högst
3 850 kr de resterande 18 månaderna. Stödet omfor-
mas vidare från ett kontantstöd till en kreditering på
arbetsgivarens skattekonto.
Vi har den mycket fasta övertygelsen - som också
arbetsmarknadsutskottet har kommit fram till - att
detta kommer att underlätta för de långtidsarbetslösa
att komma in på arbetsmarknaden. Skillnaden mellan
detta förslag och det förslag som kd har lagt fram
beträffande tilläggsbudgeten är att stödet enligt vårt
förslag går till individerna medan det som kd föreslår
går till företagen.
Det är ju inte företagen som är arbetslösa. Det är
individer av kött och blod som är arbetslösa, och om
man skall genomföra stimulanser skall man ge dem
till de människor som av olika orsaker har kommit i
den olyckliga belägenheten att ha varit långtidsar-
betslösa. Vi är därför helt övertygade om att det här
kommer att ge effekt.
Vi ser för övrigt nu en situation på arbetsmarkna-
den där - i bjärt kontrast till vad Stefan Attefall har
sagt från denna talarstol - man redan börjar tala om
flaskhalsar, dvs. om att företag har svårt att få tag i
arbetskraft. T.o.m. inom den hårt drabbade byggin-
dustrin börjar man nu tala om att det finns en tendens
till arbetskraftsbrist.
Detta läge är helt annorlunda än det som Stefan
Attefall beskriver. De utbildningssatsningar som
regeringen också har föreslagit kommer att visa sig
vara väldigt viktiga när det gäller att få in de långtids-
arbetslösa så att jobben passar dem som är arbetslösa.
Jag vill i detta sammanhang också nämna den för-
söksverksamhet avseende lärlingsutbildning till vars
genomförande vi avsätter 41,8 miljoner kronor. Däri
ingår som ett led att underlätta för ungdomar att få
jobb men också att företagen skall få den arbetskraft
som de behöver.
Fru talman! Jag vill också nämna att vi tillför 40
miljoner till anslaget för bidrag till investeringar i
studentbostäder. Det är ett välkommet tillskott, efter-
som det finns en stor efterfrågan på studentbostäder.
Jag vill också lyfta fram att budgetåret 1999
kommer, som ni säkert känner till, 103,5 miljarder att
betalas ut i generella statsbidrag till kommuner och
landsting. Det är den största utgiftsposten i 1999 års
budget. Den har gått om statsskuldräntorna, av två
orsaker. Dels har den socialdemokratiska regeringen
yrkat på kontinuerliga höjningar av de generella
statsbidragen, dels har man fört en ekonomisk politik
som har inneburit att ränteutgifterna har minskat.
Tidigare var ränteutgifterna den största enskilda pos-
ten. Nu har bidrag till kommuner och landsting för
bedrivande av välfärdspolitik blivit den största pos-
ten, och ränteutgifterna är på kraftig nedgång. Det är
en mycket glädjande utveckling.
Fru talman! Jag ber att få yrka bifall till finansut-
skottets hemställan på alla punkter och avslag på de
reservationer och motioner som finns i nämnda be-
tänkande.