Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till
reservationerna 1 och 10, så att jag inte glömmer det.
Det här betänkandet tar upp motioner som vi har
lagt. Jag tänker framför allt tala om två saker som det
inte har talats om tidigare.
Det ena är en motion som vi har skrivit som utgår
från den broschyr som jag här håller upp för kamma-
rens ledamöter. Det är en rapport om tillämpad nä-
ringslära från Stockholms läns landsting som kom för
drygt ett och ett halvt år sedan. Vid Stockholms läns
landsting finns något som heter Centrum för Tilläm-
pad Näringslära, Samhällsmedicin. Man har kommit
ut med en mycket intressant rapport som tittar på
jordbruket, maten och hälsan i ett sammanhang.
Jag skulle varmt vilja rekommendera en läsning
av den här. Eller så kan ni, om ni vill, läsa den motion
som jag har skrivit med anledning av den här rappor-
ten som blev en sammanfattning. Den heter
1999/2000:MJ547. Det här är en mycket läsvärd
rapport.
I den här rapporten tittar man på hur dagens livs-
medelsproduktion och livsmedelskonsumtion påver-
kar miljön. Man konstaterar att livsmedelskedjan i
dag är mycket omfattande och resurskrävande och att
förutsättningen för den livsmedelshantering som vi
har i dag är en billig energi och en globaliserad han-
del. Men det här skapar miljöproblem. Vi får en kli-
matpåverkan. Vi får försurning, marknära ozon,
övergödning, nedbrytning av ozonlagret och hot mot
den biologiska mångfalden. Vi förbrukar ändliga
resurser för snabbt. Vi får markförstörelse, vatten-
problem och dessutom hälsoproblem.
Det här utvecklas på ett mycket intressant sätt i
rapporten, men på grund av tiden hinner jag inte gå in
mera på det. Men det betecknande är att samtidigt
som dagens matsituation skapar stora miljöproblem
skapar den också hälsoproblem. I den här rapporten
vill man se om det skulle gå att lägga om matvanorna
på ett sådant sätt att man kommer till rätta med båda
dessa problem. Man måste alltså finna ett sätt att äta
långsiktigt hållbart.
I rapporten menar man att det första som vi måste
kräva är att maten faktiskt innehåller den näring som
vi behöver. Om vi tittar på mycket av det som äts i
dag ser vi att det är näringslöst. Folkpartiet säger att
maten ska vara ofarlig för konsumenten. I den här
rapporten anser man - och Miljöpartiet anser det - att
maten ska vara nyttig för konsumenten, och den ska
se till att den förbättrar vår hälsa.
Det finns också en mängd miljöproblem som man
måste komma till rätta med när det gäller den hållbara
matsituationen för framtiden. Den får inte skapa mil-
jöproblem. Det innebär t.ex. att vi måste minska för-
brukningen av fossila bränslen för att transportera
maten. Som ett exempel kan jag säga att det enbart
för att försörja Stockholms län med mat används
energi motsvarande - hör och häpna - minst 5 miljo-
ner liter olja varje dag. Det är alltså enorma kvantite-
ter som krävs för att köra runt maten.
När det gäller den långsiktigt hållbara maten
måste vi se till att vi får en ökad biologisk mångfald i
landskapet. Vi måste se till att gifter försvinner. Vi
kan faktiskt se i dag att det blir miljöförstöringar, t.ex.
höga halter av kadmium, i både jordar och livsmedel.
Vi får också resthalter av bekämpningsmedel. Sedan
kan man diskutera, vilket görs i rapporten, om gen-
manipulerade grödor orsakar problem eller vilka
försiktighetsåtgärder som behöver tillämpas för att vi
inte ska få problem i framtiden.
I rapporten lyfts också etiken när det gäller maten
upp. Dvs. att vi vill ha socialt och hälsomässigt ac-
ceptabla produktionsmetoder i alla länder, även de
länder som vi importerar från. Man lyfter naturligtvis
också upp konsumentaspekterna. I dag är det ur kon-
sumentens synvinkel verkligen märkligt att man
slänger prima grönsaker och frukt för att upprätthålla
priset i stället för att sälja dem till konsumenterna.
Det är ju faktiskt produkter som dessutom kanske
skulle skapa den bättre hälsoprofil som vi behöver.
I rapporten kommer man fram till att vi ska äta
ekologiskt hållbart. Man kallar det för första steget-
maten och säger: Ät mer vegetabilier! Ät måttlig
andel animalier! Ät kravmärkt! Ät närproducerat! Ät
färska livsmedel!
I den ekologiska hälsomässiga analysen menar
man att det inte finns utrymme för smör och Bregott.
Vi måste halvera mängden läsk, godis och annan s.k.
utrymmesmat som vi äter. Men vi måste äta mer
skaldjur, musslor, baljväxter, ärtor och bönor, bröd,
potatis och lamm - hare, säger Michael här. Vi måste
alltså äta mer av god mat men kanske en annan typ av
mat för att vi ska få en hållbar situation för framtiden.
Jag skulle verkligen vilja rekommendera en läs-
ning av den här rapporten. Den är mycket intressant
och går ordentligt in på det här.
Vad man slutligen kommer fram till är att det, för
att vi ska få den här ändrade profilen när det gäller
vad vi äter, krävs politiska beslut. Det är alltså därför
som jag har tagit upp det här i en motion. Det krävs
alltså att vi har ekonomiska styrmedel som gör att vi
styr mot ett samhälle där den här maten blir en verk-
lighet, där hälsoaspekterna sätts främst, där vi får
politiska förslag som gör att jordbruket styr åt det här
hållet och där vi minskar transporterna. Det här är,
som vi alla vet, mycket fundamentala politiska beslut
som vi står inför.
Det här kanske var något udda i denna debatt,
men eftersom motionen behandlas nu och tyvärr
avslås kände jag att det här var ett tillfälle. Jag skulle
önska att regeringspartiet hade tagit till sig det här i
stället för att bara avslå motionen.
Det andra som jag vill tala om i dag är äggmärk-
ning. Vi har fått ett beslut från EU om att äggen ska
märkas för att vi konsumenter i det avseendet ska ha
en möjlighet att välja de ägg som vi tycker bäst
stämmer överens med hur vi vill att höns ska ha det.
Vi är många här i kammaren som har diskuterat
mycket om höns som sitter i en liten bur, motsvaran-
de ett A 4, verkligen kan bete sig naturligt och om de
har vad man kallar för ett etiskt acceptabelt liv under
sitt korta liv, ungefär ett och ett halvt år. Från Miljö-
partiets sida anser vi absolut inte det.
Nu har vi fått de s.k. inredda burarna, trots att
majoriteten i den rådgivande kommitté som finns på
Jordbruksverket faktiskt gick emot det. De som gick
emot detta var djurexperter, etiker och veterinärer,
som menade att de nya inredda burarna icke uppfyller
de krav som djurskyddslagen ställer. Lik förbaskat
testas dessa burar och det som kommer.
I EU driver Sverige att vi ska få en märkning av
dessa burägg som är ytterst diskutabel. Jag skulle
verkligen vilja fråga regeringens företrädare om det
här är i enlighet med de traditioner som Sverige har
för att öka konsumenters möjligheter att fritt välja
produkter. Sverige föreslår nämligen att vi ska ha
följande märkning på dessa burägg: Nest eggs from
enriched cages, alltså värpredesägg från berikade
burar. Det paradoxala är att det inte pratas om reden i
de andra kriterierna som finns när det gäller burar,
ägg från frigående höns inomhus, ägg från frigående
höns utomhus och ekologiska ägg. En konsument kan
alltså lockas att tro att de enda höns som har tillgång
till reden är de som sitter i dessa berikade burar, men
så är det naturligtvis inte, vilket vi vet. Höns som är
frigående har alltid reden, och ekologiska höns i
ekologisk äggproduktion har också alltid reden. Då
undrar man varför man vill att det ska stå nest eggs
just bara när det gäller dessa berikade burar. Kommer
inte detta att ytterligare försvåra för konsumenterna
att göra ett medvetet och riktigt val?
Jag skulle verkligen vilja fråga regeringens före-
trädare om det här verkligen är vettigt. Är det inte så
att man återigen har fallit till föga för producentin-
tressena? Producenterna av ägg i dessa s.k. berikade
burar är oerhört rädda för att det ska stå burägg på
kartongen.
Vi från Miljöpartiets sida och djurrättsorganisa-
tionerna menar att Sverige, som ett land som är an-
geläget om att konsumenter ska ges möjlighet att
välja och som också säger sig värna djurskydd, håller
på att svika sitt ansvar när man som ordförandeland i
dag lägger fram ett sådant här förslag.
Vi menar att det när det gäller äggen från de nya
burarna klart ska framgå att det är burar. Det kan
gärna stå enriched cages. Att just när det gäller de här
äggen framhålla redet när det inte framhålls i några
av de andra alternativen blir bara förvirrande för
konsumenten. Och jag har en liten elak misstanke om
att det kanske är precis det som är avsikten.
Jag vill också kort säga någonting om djurtrans-
porterna. Jag har ju, som många vet, fått regeringens
uppdrag att titta på transporterna. Det som diskuteras
mycket är slaktdjurstransporter, men när man börjar
titta på transporter i EU kan man se att livdjurstrans-
porterna är otroligt omfattande. För dem finns egent-
ligen inga regler. Man vet ingenting om dem. Eng-
land ställdes totalt på huvudet när man upptäckte att
transporterna av får inom landet var så omfattande att
det kanske var det som var skälet till att mul- och
klövsjukan har spridits. Jag kan också se att det här
förekommer väldigt mycket i andra länder. Vi måste
kanske släppa det här med att bara titta på slaktdjur
och också titta på livdjurstransporter och ibland på
djur som så småningom kommer att gå till slakt men
som innan dess transporteras runt. Det görs tydligen
ibland, såvitt jag förstår, för att man ska få ut vissa
typer av bidrag.
När det gäller djurtransporter tror jag att det finns
mycket att titta på som kanske än så länge inte har
kommit upp. I den debatten är vi ju i Sverige ganska
överens - även om det även här finns en hel del
slaktdjurstransporter, på grund av koncentrationen av
slakterier, men också livdjurstransporter där djur
transporteras mycket långa sträckor, ibland i mycket
späd ålder och ibland i högdräktigt tillstånd. Här finns
det mycket övrigt att önska.
Det finns mycket att diskutera framöver när det
gäller djurtransporter. Jag skulle vilja uppmana er
som har idéer och synpunkter att kontakta mig.