Herr talman! Elisa Abascal Reyes har i en inter-
pellation till statsministern frågat hur regeringen avser
att uppmärksamma det rasistiska våldet. Hon har
vidare frågat om statsministern avser att verka för att
regeringen lägger upp en samlad strategi på flera olika
politiska områden för att skydda de personer som
behöver det och minska risken för överfall och förföl-
jelse. Slutligen har hon frågat om regeringen avser att
lägga fram något konkret förslag till riksdagen på
åtgärder för att få bukt med den rasistiska attacken.
Interpellationen har överlämnats till mig.
Juan Fonseca har tagit upp frågor om rasistiskt
ungdomsvåld och frågat mig vad jag avser att vidta
för åtgärder för att motverka den negativa utveckling-
en.
Kia Andreasson har behandlat spörsmål om rasis-
tiskt våld från grupper med nazistsympatier och frågat
mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att komma till
rätta med dessa problem.
Låt mig till en början slå fast att det råder en i det
närmaste total enighet om att rasism är oförenlig med
de värderingar och normer som råder i samhället och
att alla uttryck för rasism bör bekämpas med kraft. Vi
måste alla reagera på varje yttring av rasism och visa
att sådana tendenser inte är acceptabla i ett demokra-
tiskt samhälle. För att vidmakthålla ett demokratiskt
samhälle krävs det alltid ett aktivt försvar för grund-
läggande värden som tolerans, humanitet och respekt
för människovärdet.
Det är klart att kampen mot rasism och intolerans
är av stor betydelse för att motverka brottslighet med
diskriminerande motiv. Denna kamp måste vara
långsiktig och föras inom alla samhällsområden. Här
har skolan en central roll men det är också glädjande
att sådant arbete bedrivs även inom bl.a. myndigheter,
kommuner, arbetslivet, trossamfunden och idrottsrö-
relsen.
Sverige måste också aktivt stödja det arbete som
pågår i internationella sammanhang - såsom EU,
Europarådet och FN - när det gäller att motverka
rasism och främlingsfientlighet. Exempelvis pågår
inom EU för närvarande långt gångna diskussioner
om någon form av åtgärdsprogram riktat mot yttringar
av rasism och främlingsfientlighet.
Att invandrare och flyktingar ges samma möjlighe-
ter som andra att leva och verka i vårt samhälle är
också grundläggande i arbetet för goda relationer
mellan olika grupper.
Kampanjer mot rasism kan många gånger ha stor
betydelse för att väcka uppmärksamhet och engage-
mang hos människor. På så sätt kan man påverka
attityder så att respekten för allas lika värde garante-
ras. Det räcker dock inte med kampanjer, utan det
krävs självfallet också ett långsiktigt arbete. Det är
nödvändigt med permanenta former för arbetet mot
rasism. Frågor om hur detta arbete skall organiseras
kommer att övervägas i anslutning till beredningen av
den invandrarpolitiska kommitténs slutbetänkande i
april 1996.
När det gäller lagstiftningen på området vill jag
till en början nämna att allt det rasistiska våld och hot
som frågeställarna tar upp givetvis är brottsligt.
Jag vill vidare slå fast att så gott som alla uttryck
för rasism och rasistisk verksamhet är kriminalisera-
de. Bestämmelsen om straff för hets mot folkgrupp är
central i lagstiftningen mot rasism och annan diskri-
minering. Den brottsliga gärningen består i att någon i
uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar
eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller en
annan sådan grupp av personer med anspelning på
ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller
trosbekännelse. Eftersom denna bestämmelse sedan
den 1 januari 1989 är tillämplig även i fall då rasistis-
ka eller liknande uttalanden sprids inom en förening
har rasistiska organisationer i praktiken fråntagits
möjligheten att verka.
Av stor betydelse för synen på den rasistiska
brottsligheten är den särskilda straffskärpningsgrund
som infördes den 1 juli 1994. Regeln innebär att det
skall beaktas som en försvårande omständighet om
motivet för ett brott varit att kränka någon på grund
av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, tros-
bekännelse eller någon annan liknande omständighet.
Polis, åklagare och domstolar skall alltså ägna sär-
skild uppmärksamhet åt sådana motiv och ge prioritet
åt dessa typer av brott.
Brott med rasistiska förtecken måste bekämpas
med kraft. Polisen måste ha tillgång till effektiva
metoder i sin brottsbekämpning. Därför är det viktigt
att man får förutsättningar att tillgodogöra sig de
ökade möjligheter till övervakning och informations-
insamling som följer av ny teknik.
I regleringsbrevet för innevarande budgetår för
polisväsendet markerar regeringen att särskild upp-
märksamhet skall ägnas brott som begås av ungdom
och att det också är viktigt att all kriminalitet som har
sin grund i rasistiska motiv möts med effektiva meto-
der.
Av betydelse i detta sammanhang är givetvis ock-
så säkerhetspolisens arbete på författningsskyddets
område. I det arbetet står bl.a. nynazistiska grupper i
fokus. SÄPO koncentrerar sitt arbete på att förebygga
etablering av fasta strukturer hos dessa grupper samt
på att förhindra brott. SÄPO kartlägger också det
rasistiska våldet och undersöker trender och tendenser
i ett vidare perspektiv. I denna del har SÄPO byggt
upp ett samarbete med Polishögskolan. I sin redogö-
relse för verksamhetsåret 1994/95 bedömer SÄPO att
det totala antalet aktiva och sympatisörer är i det
närmaste oförändrat.
Det är lika viktigt att polisens arbete mot rasism
och rasistisk brottslighet förs på det lokala planet.
Närpolisen med dess problemorienterade arbetssätt
bör vara en god grund för att utveckla polisens insat-
ser mot denna typ av brottslighet.
Elisa Abascal Reyes har i sin interpellation tagit
upp frågan om den rädsla som enskilda kan känna.
Det är också en polisiär uppgift att skydda enskilda
som utsätts för allvarliga hot. För att rättsordningen
skall kunna upprätthållas måste de som medverkar i
en rättsprocess skyddas mot olika former av över-
grepp. Visst skydd erbjuds genom att det finns särskilt
stränga straffsanktioner mot den som angriper ett
vittne eller en målsägande. I en nyligen avlämnad
promemoria har föreslagits ännu strängare straff för
sådana brott. Förslagen bereds för närvarande inom
Justitiedepartementet. I den utredning som skall ut-
värdera de senaste årens insatser på brottsofferområ-
det ingår också frågor om hotade vittnen och målsä-
gande. Utredaren skall undersöka hur omfattande
problemen är och vilka insatser som krävs för att lösa
dem. Skydd för vittnen och målsägande erbjuds också
genom möjligheterna att hemlighålla personuppgifter.
Även polisskydd eller, som en sista utväg, livvakts-
skydd kan förekomma.
Regeringen kommer i vinter att presentera ett na-
tionellt brottsförebyggande program. Det är min för-
hoppning att programmet skall sprida kunskap och
inspirera till lokalt brottsförebyggande arbete. Även
detta arbete bör ha goda förutsättningar att bidra i
kampen mot den rasistiska brottsligheten.
Jag vill avslutningsvis slå fast att en öppen debatt
är ett viktigt vapen i kampen mot rasism. Det är där-
för viktigt att värna om grundläggande demokratiska
rättigheter, såsom det fria utbytet av åsikter och att i
varje sammanhang hävda respekten för alla männi-
skors lika värde. Samtidigt är det angeläget att varje
faktisk yttring av rasism bekämpas med kraft, inte
bara som en reaktion på den enskilda händelsen, utan
också för att visa att sådana tendenser över huvud
taget inte är acceptabla i ett demokratiskt samhälle.