Herr talman! Jag tänker uppehålla mig vid bostadspolitiken, och överlåter avsnittet om konsumentfrågorna till min kollega Maria Kornevik Jakobsson som återkommer senare i debatten.
Alliansens budgetförslag innehåller inte några dramatiska förändringar, utan kan ses som en förädlad upplaga av innevarande års budget.
Visst har de bostadspolitiska målen förändrats, men att konsumenternas efterfrågan ska mötas av ett utbud som motsvarar behoven är väl enbart positivt för dem som söker bostad.
Det andra målet om en ändamålsenlig samhällsplanering, ett hållbart samhällsbyggande och en god hushållning bejakas också med all säkerhet av allmänheten.
Det är relativt dyrt att bygga i Sverige i dag. Detta beror på olika saker. Men hög kvalitet på material, många byggfel, dålig konkurrens, höga markpriser, överklaganden med mera bidrar till att dra upp kostnadsläget. Trots det är byggmarknaden överhettad i större delen av Sverige, och vi ser inga skäl att gå in med skattesubventioner som såväl Socialdemokraterna som Vänsterpartiet vill.
Det är orimligt att slussa in mer pengar i en bransch som går för högtryck, med ett förhållandevis högt löneläge och bra vinster i företagen. Det är inte där vi ska lägga skattepengarna. Vi får inte fler byggföretag och inte heller fler byggnadsarbetare och andra hantverkare genom subventioner.
Vi behöver däremot skapa fler utbildningsplatser, och vi behöver uppenbarligen också öka arbetskraftsinvandringen på liknande sätt som i Norge. 8 000 sökande till 5 000 platser på gymnasiets byggprogram visar på ett stort intresse, och branschen bör sätta sig ned tillsammans med skolan och försöka hitta bra lösningar. Inte minst med tanke på det stora antalet pensioneringar vi ser framför oss är det viktigt att redan nu börja fylla upp de kommande luckorna.
Herr talman! För att travestera Hasse Alfredson: Nu ska jag berätta vad Centerpartiet och alliansen tycker om hyresrätten. Om hyresrätten tycker vi!
Den är en synnerligen viktig boendeform för att samhället ska fungera. Den är användbar för alla. Det är smidigt att flytta in i och ur en hyreslägenhet. Det är bekvämt att få fullservice i sitt boende. Den skapar också möjlighet till en rörligare arbetsmarknad. Inget av detta strider mot vår politik, och följaktligen bejakar vi också hyresrätten.
Däremot finns det skäl att se över hyreslagstiftningen - men inte att ta bort den. Det ska finnas tydliga spelregler. Det gäller även för den nya boendeformen, ägarlägenheter, som alliansen planerar för.
När det gäller planering av nya bostäder vill jag flagga för propositionen om den nya strandskyddslagen som beräknas komma under nästa år liksom för den stora översynen av plan- och bygglagen som beräknas mynna ut i en proposition 2009. Båda dessa förändringar kommer förhoppningsvis att underlätta byggnationen i form av enklare, mer tillåtande lagstiftning i både stort och smått och möjlighet att skapa fler attraktiva bostadsområden men ändå inom ramen för såväl nationella, regionala som lokala miljömål och andra intressen.
Herr talman! Vad kan då sägas om förslagen från oppositionen?
I Socialdemokraternas budget är väl det mest anmärkningsvärda att de går ut och säger att de ska satsa 15 miljarder på att förnya och utveckla miljonprogramsområdena. Detta är att betrakta som vilseledande reklam. Det är nämligen enbart en tredjedel som ska tas från statskassan. Resterande ska kommuner och näringslivet stå för. Dessutom är det enbart 500 miljoner kronor som avser denna mandatperiod, och då först år 2010. 3 procent är alltså finansierat, och 97 procent återstår. Med andra ord drar sig inte Socialdemokraterna för att föra de boende i miljonprogrammet bakom ljuset i sin marknadsföring.
En lite långsammare avtrappning av räntebidragen under 2008 och 2009 är mer ett spel för galleriet eftersom även Socialdemokraterna har stått bakom avvecklingen.
Dessutom vill s anslå 250 miljoner i investeringsbidrag, och detta belopp kommer utan behovsprövning och nästan utan undantag att hamna hos byggföretagen och hos dem som har en god ekonomi. För att använda Socialdemokraternas egna modeord för närvarande: Det är en djupt oansvarig och orättvis politik som Socialdemokraterna bedriver.
I Vänsterpartiets budgetmotion finns ett märkligt förslag om en statlig bostadsfond. De skriver i motionen: "Fonden tillförs årligen 10 miljarder kronor, via lån som tas upp av Riksgäldskontoret med en avskrivningstid på 30 år. Fonden hanteras därmed utanför statsbudgeten."
Jag vet inte om Egon Frid som undertecknare av motionen kan förklara den efterföljande tabellen, men jag förstår den i varje fall inte. Där står att 2009 ger förslaget ett budgetunderskott på 10 miljarder. Hur kan ett upplånat belopp ge ett budgetunderskott när fonden hanteras utanför statsbudgeten?
Till sist är det Miljöpartiet, som i stort sett överens med alliansen om de ekonomiska förutsättningarna för bostadspolitiken, och det känns bra. Men en sakupplysning: Det finns inget förslag i vår budget om att avveckla radonbidraget. Därför undrar jag varför Miljöpartiet i motion C369 föreslår att riksdagen tillkännager vad som anförts i motionen om att avveckla stödet till åtgärder mot radon i bostäder.
Till sist, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.