Herr talman! Först vill jag tacka för att jag får vara ställföreträdande minister.
När det gäller målen ser man hur olika syn vi emellanåt har på människor. Jag tror, från mitt perspektiv, på människor. Jag tror på att människor vet vad de vill och vad de har för behov. Jag tror på att de också kan driva de teserna och frågorna, så för mig är målet bra. Vi renodlar målet. Det tidigare bostadspolitiska målet innehöll allting. Jag tror att det är bättre att renodla mål, för då är det lättare att både bryta ned dem och följa upp dem.
Man kan tycka att det är märkligt med ett minskat byggande. Dilemmat är möjligtvis att det byggs väldigt mycket annat. Vi har investeringar i infrastruktur, inte så stora som jag tror att väldigt många av oss, till exempel Jan, skulle vilja ha i olika delar av landet. Detta drar arbetskraft.
I Skåne, som jag möjligen kan lite bättre än andra delar av landet, har vi två jättestora projekt. Vi har Citytunneln, och vi har Hallandsåstunneln. Detta skapar naturligtvis en oerhörd efterfrågan på arbetskraft. Det stora dilemmat är egentligen att väldigt många av de unga som fanns inom byggbranschen försvann till andra branscher när hela byggsektorn föll samman i början av 90-talet. Dem har branschen inte lyckats locka tillbaka.
Frågan om hur vi ska få fler att arbeta i byggbranschen är oerhört väsentlig. Här har vi alltså ett av de största problemen för att upprätthålla byggandet.