Fru talman! Jag kommer inte att gå igenom alla förslag som finns i tilläggsbudgeten utan nöja mig med att beröra vissa delar som jag tror kan vara av större intresse.
Barnbidraget höjs med 100 kr per barn. Flerbarnstillägget höjs med 100 kr och införs från andra barnet. För en tvåbarnsfamilj innebär detta att barnbidragen höjs med 300 kr i månaden. För en familj med tre barn höjs barnbidraget med 500 kr. Höjningen sker från oktober och betalas ut till barnfamiljerna retroaktivt i december.
Jag är mycket glad över att en lång rad kommuner nu fattar beslut om att även barnfamiljer som uppbär socialbidrag ska få del av barnbidragshöjningarna.
Vidare har kriminalvården i dag en hög beläggning. För att möta de ökade behoven tillförs kriminalvården 400 miljoner kronor.
Dessutom har riksdagen bifallit en motion från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet som innebär att en ny prövning av avvisningsbeslut ska genomföras för vissa flyktinggrupper och bland annat barnfamiljer. Mot bakgrund av detta ökar kostnaderna för staten utöver det regeringen föreslagit på anslag inom utgiftsområde 8.
Fru talman! Högskoleverket har överträtt sina befogenheter genom att göra åtaganden på ca 32 miljoner kronor utan att ha bemyndigande för detta. Finansutskottet vill påminna om att liknande ekonomiska åtaganden inom utgiftsområdet har behandlats av utskottet vid flera tillfällen under denna mandatperiod.
Utbildningsdepartementet har efter de senaste årens överträdelser inom utgiftsområde 16 startat en intern översyn av myndigheternas hantering av medel. Enligt information från Regeringskansliet visar översynen att det finns bristande kompetens hos högskolemyndigheterna om principerna för uppdatering av bemyndiganderamar.
Regeringen återkommer i budgetpropositionen för år 2006 med en bedömning av vilka åtgärder som vidtagits eller kommer att vidtas. Vidare konstateras att Regeringskansliet i samarbete med Ekonomistyrningsverket nu genomför en översyn av bemyndigandesystemet. Därutöver tar regeringen upp frågan om behovet av att stärka den statliga revisionen.
Utskottet vidhåller sin uppfattning om det oacceptabla i att en myndighet gör åtaganden utan ett särskilt bemyndigande från riksdagen. Det åligger regeringen att ha kontroll över myndigheternas hantering av pengar. Mot bakgrund av det pågående arbetet med att förbättra den interna styrningen och kontrollfunktionen i staten kan finansutskottet acceptera regeringens förslag rörande Högskoleverkets ekonomiska åtaganden.
Fru talman! När det gäller försöket med trängselskatt i Stockholm har det på grund av högre tekniska krav samt förseningar av vissa utgifter skett en kostnadsökning som regeringen nu vill att riksdagen godkänner. Finansutskottet föreslår därför att regeringen bemyndigas att under 2005 ingå avtal om ersättning för kostnader för försöket som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 2 210 miljoner kronor under åren 2006 och 2007.
Med anledning av detta förslag finns det en reservation i betänkandet. Reservationen är undertecknad av samtliga borgerliga partier. De skriver att man motsatt sig införandet av trängelskatt våren 2004 när riksdagen beslutade i frågan. De skriver vidare att regeringen inte lämnat ett underlag som gör att de kan bedöma om förslaget är motiverat av redan ingångna förpliktelser.
Däremot anser de borgerliga partierna att de som utfört eller fått beställningar inför försökets genomförande måste få betalt för detta. De vill också att riksdagen beslutar att regeringen inte ska ingå några nya förpliktelser med anledning av försöket med trängelskatt i Stockholm.
Fru talman! Finansutskottet konstaterar att högre kostnader och förskjutningar av utgifter föranleder behov av att öka bemyndiganderamen. Enligt information som utskottet inhämtat från Regeringskansliet uppstår dessa kostnader och utgiftsförskjutningar inom ramen för redan ingångna avtal.
Samtidigt vill utskottet påpeka att regeringen enligt regeringsformen icke utan riksdagens bemyndigande får ta upp lån eller i övrigt ikläda staten ekonomiska förpliktelser. Utskottet förutsätter att eventuella nya ekonomiska åtaganden som i framtiden kan behöva ingås för trängselskatteförsöket kommer att underställas riksdagen för beslut. Därmed anser jag att de borgerligas reservation överensstämmer väl med utskottets förslag och i sak är väl tillgodosett i betänkandet.
Fru talman! Det är detta som det nu aktuella betänkandet berör om försöket med trängselskatter i Stockholm. Sakfrågan om trängselskatteförsöket i Stockholm bereds av skatteutskottet. Jag kan dock konstatera att mina borgerliga kolleger i finansutskottet i sina inledningsanföranden berört försöket med trängselskatter i ett större sammanhang som i sak inte har med den aktuella debatten att göra. Jag vill på grund av detta göra några kommentarer.
Man kan lätt få en bild av att samtliga borgerliga partier är i princip mot att styra trafiken med avgifter. Så är det inte alls. Folkpartiet skriver till exempel i sin riksdagsmotion från förra året: Folkpartiet anser att miljöstyrande avgifter i trafiken kan vara motiverade. Vi har sedan slutet av 1960-talet pläderat för nyttjande av ekonomiska styrmedel för att minska biltrafiken och förbättra miljön. Folkpartiet anser att varje kommun som så önskar ska ha rätt att införa trängselavgifter för att stimulera ökat nyttjande av kollektivtrafik och begränsa biltrafiken.
Folkpartiet har dock ett antal villkor som ska vara uppfyllda innan man inför trängselavgifter och att det ska vara en avgift och icke en skatt. Man är i sak emot det försök med trängselskatter som nu ska genomföras. Men man ser positivt på att införa trängselavgifter för att begränsa biltrafiken.
Så här skrev en utskottsmajoritet bestående av Centerpartiet, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet våren 2003 i trafikutskottets betänkande.
Utskottet konstaterar att det särskilt i Stockholm finna problem med trängsel i trafiken under vissa tider och på vissa sträckor. Miljöproblem som härrör från främst vägtrafiken är också mer uppenbara i storstäderna. Införandet av trängselavgifter respektive miljöstyrande avgifter kan därför ses som ett led i en bredare strategi för att komma till rätta med dessa problem.
Fru talman! I den sakdebatt som skatteutskottet hade i riksdagen den 16 juni förra året, när beslutet om försöket med trängselskatter i Stockholm debatterades, klargör borgerliga företrädare följande. Centerpartiets företrädare säger att Centerpartiet har stått bakom skrivningarna i trafikutskottet där man har bejakat införsel av trängselavgifter. "Vi har dock hela tiden varit väldigt noggranna med att understryka att beslutet ska fattas lokalt." Så säger Centerpartiets företrädare. Han vill också understryka att Centerpartiet och han personligen tror på ekonomiska styrmedel som ett sätt att lösa trafikproblemen i Stockholm och i andra större städer.
Ledamoten som företrädde Kristdemokraterna i denna debatt klargör att Kristdemokraterna är för miljöstyrande avgifter. Han säger: Det har vi i trafik på olika områden. Det måste till, men man borde ha följt gängse ordning och utrett om man ska ha en avgift eller skatt från början. Ledamoten återkommer med följande uttalande: "En avgift hade vi mycket väl kunnat diskutera med rim och reson, det håller jag med om. Vi tror nämligen att biltrafiken inte kan eskalera såsom den har gjort i de städer där man ökar omsättningen av trafik utan man måste minska den och leda den förbi."
Fru talman! Med andra ord finns det i Sveriges riksdag en mycket stor majoritet för principen att genom ekonomiska incitament i form av avgifter minska biltrafiken i städer. Men helt klart är att majoriteten är betydligt mindre när de ekonomiska incitamenten utformas såsom en skatt.
Återigen när det gäller dagens ärende, tilläggsbudget 2 och den reservation som finns i betänkandet, anser jag att de borgerligas reservation väl överensstämmer med utskottets förslag i sak och är väl tillgodosedd i betänkandet.
Fru talman! Mot bakgrund av det i kammaren anförda yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationen.