Fru talman! För att representera ett parti som gick till val på att aldrig någonsin införa biltullar i Stockholm hade Hans Hoff en imponerande flexibilitet i sin argumentation. Han sökte tröst i motioner i betänkanden från oppositionen där vi har talat principiellt om det här. Men i fråga om just det aktuella försöket har partierna redovisat sin uppfattning inför riksdags- och kommunalvalet. Det som vi nu kritiserar är att Socialdemokraterna mot ett mycket tydligt löfte ändrat uppfattning, men vi behöver inte uppehålla oss just vid det.
Anledningen till att jag begärde ordet var att Hans Hoff ägnade betydande engagemang, och förkastelsedomarna haglade mot Högskoleverket, för att verket saknade bemyndigande för 32 miljoner kronor, medan han gladeligt svalde 3 800 miljoner kronor som går åt för detta sjumånadersförsök.
Jag kanske hade lite fel tidigare i dag när jag talade om den kända ideologiska grunden för många av mina socialdemokratiska vänner som jag respekterar djupt. Arne Kjörnsberg var till och med socialdemokrat av födsel och ohejdad vana. Men i detta ligger tydligen att vara väldigt mjuk i ryggen när det gäller att hålla stödpartierna på gott humör.