Fru talman! Det är alltid spännande med principiella debatter om skatter och avgifter. Men det vi talar om, Hans Hoff, är vilka besked som gavs till väljarna i Stockholms stad och i Stockholmsregionen inför det val som avhölls i september 2002. Där representerade både Hans Hoff och jag partier som sade att vi inte vill ha detta försök. Det var beskedet. Sedan har det varit debatter och allt möjligt. Men vi ger besked inför val till väljarna. Det är därför jag är så imponerad över att Hans Hoff nu är omvänd på den här punkten. Det är imponerande att från att ha varit helt emot och efter att ha deltagit i debatter om fördelar med det här är Hans Hoff nu helt för. Det tycker jag är en spännande utveckling.
Icke desto mindre gällde min fråga hans engagemang för dessa 32 miljoner, medan 3,8 miljarder kan vi bränna på under sju månader. Vi får faktiskt 550 miljoner i intäkter. Vi anställer en väldig massa människor. Jag ser att de rättsliga instanserna får ganska mycket, särskilt länsrätterna, för att klara det ökade antalet processer från missnöjda bilister. För det behövs en personalstyrka på 65 personer. De flesta hyrs in, men ett tjugotal får fasta tjänster. Det känns skönt, Hans Hoff. Det är inte bara tillfälliga åtgärder.
Kammarrätten får också fler ärenden. Kammarrätten räknar med 7 600 fler ärenden. Tolv nya tjänster skapas varav fyra för domare som faktiskt får fast anställning. Man ber att få gratulera!
Något positivt finns med detta - rättsväsendet förstärks tydligen långsiktigt.
Men, Hans Hoff, ni var mot, vi var mot, men nu är Hans Hoff för när han står med armen omvriden bakom ryggen av Yvonne Ruwaida och Peter Eriksson.