Fru talman! När jag berättar om FN:s reformering och det nya FN som växer fram visar jag alltså ingen bild av ett alternativ? Men, Ingvar, jag visar en bild av ett alternativ. Du kan tycka att det är ett dåligt alternativ eller att det inte är ett tillräckligt alternativ, men upprepa inte att det inte finns ett alternativ. Det är inte ärlig debatteknik.
Det är inte heller ärligt att angripa att man citerar böcker. Jag kommer ut med en bok i juli. Jag hoppas att den kommer att användas i riksdagsdebatterna även efter det att jag inte finns här. När man skriver en bok är det väl tänkt att den ska läsas även när man inte är närvarande, just för att kunna analysera och ta en debatt.
Var går gränsen när samarbetet inte längre är positivt och bra? Gränsen går nog när samarbetet utbyts till union, när det inte längre handlar om att jag och Barbro träffas för att lösa problem tillsammans utan jag och Barbro säger: Nu ska vi gå in i en union där Mats, Billy, Tobias och Ingvar kan bestämma över oss, där en majoritet kan köra över oss. Där tror jag att gränsen ofta går.
Gränsen går när makten flyttas i frågor som faktiskt kan avgöras på en lägre nivå. För mig är betoningen på det lägsta. Jag tror att besluten blir bäst när de ligger på lägsta möjliga nivå. Därför tycker jag att EU har tagit på sig för mycket makt i dag. Jag tycker att centraliseringen av beslutsbefogenheter inom Europa är en farlig utveckling som gör det svårare att förändra den politiska verkligheten, vare sig det handlar om flyktingfrågor, global rättvisa eller miljöpolitik. Jag skulle gärna se att makten decentraliserades, åternationaliserades, och flyttades också inom Sverige.
Jag tror att gränsen går när samarbetsorganet får ett värde i sig, när det inte längre är innehållet i samarbetet som är intressant utan själva strukturen, när man övergår från att vi måste lösa vissa problem tillsammans till att till och med bygga murar mot omvärlden på det sätt som EU gör i dag. Det är därför jag vill ta upp euronationalismen. Det är därför jag tycker att det är dags att börja diskutera hur man i dag försvarar Europa med ungefär samma argument som man förr försvarade sina nationalstater. Jag tror att vi klarar oss utan nationalism vare sig den är europeisk eller svensk. Jag tror på globalt samarbete, jag tror på samarbete mellan människor, och jag tror inte att EU i dagens tappning har en bra funktion.