Fru talman! Jag vill börja med att tacka Kenneth Kvist för ett mycket inspirerande och engagerande anförande som mynnar ut i en ståndpunkt som jag tycker är mycket klok - en ståndpunkt som för en vänsterpartist i den svenska debatten är relativt unik men som i ett europeiskt perspektiv inte är så unik utan i stort sett är gängse i den europeiska debatten.
Det är ju så i den europeiska debatten att från höger till vänster ser de allra flesta politiskt engagerade Europaprojektet som ett sätt att skapa en ny politisk arena för att hantera frågor som inte längre kan hanteras av nationalstaterna, de enskilda länderna, själva. Det är inte så att politikerna från höger till vänster är överens om det politiska innehållet. Men man är överens om att man behöver den här arenan för att kunna hantera olika former av europeiska problem. Inte minst har den europeiska vänstern varit mycket pådrivande i detta arbete just genom att se att den här nya politiska arenan skapar nya politiska möjligheter.
Jag skulle vilja fråga Kenneth Kvist hur det kommer sig att skillnaden i sättet att se på det europeiska samarbetets möjligheter är så stor mellan det svenska Vänsterpartiet och den samlade europeiska vänstern.