Fru talman! Jag måste börja med att ärligt be om ursäkt, Gustav. Om jag sade att EU var enda garanten för att det aldrig skulle uppstå några världskrig ska jag modifiera mig lite grann. Jag hävdar fortfarande att EU är ett fredsprojekt, och det var det som jag lyfte fram. Det var viktigt för mig. För någon annan, för Gustav, kanske det inte är viktigt. Jag har aldrig påstått att du vill ha krig, Gustav, absolut inte. Jag ville bara lyfta fram denna dimension som jag menar är ganska överordnad andra dimensioner i EU-samarbetet, nämligen just att det är ett fredsprojekt.
Du sade att det var ett annorlunda EU nu än 1994 när omröstningen skedde. Jag är då rädd för att när det nu kommer krav på en ny folkomröstning om kärnkraften kommer Gustav Fridolin att kräva att vi ska ha det därför att det ser annorlunda ut i dag än 1980.
Hur troligt är det att ett annorlunda samarbete skulle kunna fungera? Först säger vi från Sverige att vi går ur EU, eftersom det är vad vi vill om vi följer Mats och Gustav. Men dagen efter att vi har gått ur EU antar jag att vi vill ha samarbete framför allt med de länder som ligger nära oss. Då ska vi gå till de 24 länder som är kvar och säga att vi har gått ur EU och nu vill diskutera något helt nytt.
Hur sannolikt är det då att de säger att de inte hade tänkt på det och att de då skapar något helt nytt nu när vi har gått ur? Hur sannolikt är det att det kommer att bli på det sättet? Jag betvivlar det.