Fru talman! Jag har nog inte den retoriska talangen att kunna dela upp det här i A, B, C och D eller hur du gjorde. Låt mig emellertid kommentera det ungefär på det här sättet.
Det är riktigt uppfattat att ingången var att för att det konstitutionella fördraget skulle bli gällande krävdes det ett ja-beslut av samtliga medlemsländer. Vem hade bestämt det? Som jag uppfattar det var det EU som hade bestämt det inför processen. Sedan fick man de här två nejen. Då sade man: Det gäller nu att hantera den här situationen. Man sade: Nu stannar vi upp med den här processen och genomför en dialog i de olika medlemsländerna, och sedan stämmer vi av det. Jag tror att det ska ske någon gång i juni detta år.
Jag antar att EU då kommer att diskutera hur vi ska hantera den här situationen. Nyckeln till det, om man ska gå vidare med det gamla fördraget, det fördrag som det röstades nej till i Frankrike och Nederländerna, är de två länderna. Jag vet inte vilken syn de har. De säger: Nu har vi haft en dialog där vi känner att vi i dag skulle kunna få ett ja till förslaget till nytt fördrag. Inte vet jag. Annars kommer man väl fram till att vi nu får börja om och ta fram förslag till ett nytt fördrag. Däri har jag inte någon insikt för ögonblicket.