Fru talman! Det gläder mig att miljöministern är
här och lyssnar på oss. Jag tycker att det är väldigt
trevligt.
Sedan ett par år lämnar regeringen en årlig redo-
görelse för arbetet med en ekologiskt hållbar utveck-
ling. Det är en intressant läsning, och det ger den som
vill veta god kunskap om vad miljöpolitik för närva-
rande går ut på. Vi kristdemokrater delar dock inte
synen på det riktiga eller kloka i vissa åtgärder.
De riktigt svåra miljöfrågorna har i dag global ka-
raktär, men mycket kan göras på nationell nivå. Det
gäller framför allt energiförsörjningen. Jag var med
på ett seminarium för en vecka sedan, och där förvå-
nade sig föreläsarna över att vi i Sverige använder el
till uppvärmning. Det gör man annars inte i Europa,
eftersom man har så dålig effektivitet i elutvinningen.
Vi fick också veta att hälften av vårt nuvarande elbe-
hov kan täckas genom att man konsekvent producerar
kraftvärme i stället för bara värme. Det fick vi också
höra för 20 år sedan inför folkomröstningen om kärn-
kraften. Men vi har inte satt kraftvärmen i system.
Kraftvärme innebär att el produceras samtidigt med
värme. Kraftvärmen står för en mycket liten andel av
den svenska elproduktionen.
I detta läge avvecklas Barsebäck 1, och Sverige
slår svenskt rekord i elanvändning ett kallt vinter-
dygn. Marginalimporten av el till Sverige kommer för
närvarande från f.d. Östtyskland. I övrigt importerar
vi kolkraftsel också från Danmark, Tyskland och
Polen.
Alla är vi nu mycket medvetna om faran med ut-
släppen av växthusgaser. För 20 år sedan var det
huvudsakligen de försurande utsläppen vi resonerade
om. Ett scenario då visade att vår elanvändning inte
behövde öka trots bibehållen välfärd. Samtidigt fanns
vetskapen om att en kärnkraftsolycka skulle få ofatt-
bart stora följder för människor och djur. För Krist-
demokraterna var det självklart att säga nej till kärn-
kraften. Kunskapen om det nästan ofattbara hotet av
växthusgaserna har kommit senare. Alla beslut röran-
de energi måste i våra dagar konsekvensanalyseras
även med tanke på utsläpp av växthusgaser.
Vi kristdemokrater vänder oss emot att Barse-
bäck 1 stängdes utan sådan konsekvensanalys. Vi
kräver att en sådan analys görs och att denna analys
ska få ligga till grund för en liknande analys inför den
planerade stängningen av Barsebäck 2.
Fru talman! Jag ber att få yrka bifall till reserva-
tion 10.
Jag står också bakom de övriga reservationer där
vi finns med.
I reservation 18 kritiserar vi regeringens s.k. in-
vesteringsprogram, bl.a. för att förväntade miljöef-
fekter överskattats. Det seminarium jag tidigare talat
om här i dag gav ett exempel på detta. Exemplet var
det s.k. Navestadsprojektet. Navestad är ett nytt bo-
stadsområde i Norrköping. 160 miljoner kronor ur
lokala investeringsprogrammet anslogs för värme-
isolering av ett bostadsområde för att spara energi.
Det låter ju förnuftigt. Fjärrvärmen kommer från ett
kraftvärmeverk, som alltså producerar el samtidigt
med värme. Kraftvärme förutsätter ett kylsystem för
att ha full effekt. Fjärrvärmesystemet utgör i det här
fallet kylsystemet. Isolering av fjärrvärmesystemet
minskar kylningen i systemet och minskar direkt
effektiviteten i elproduktionen. Nu kom inte detta
projekt till stånd, utan det stupade av andra skäl.
Kristdemokraterna vill i stället satsa på det lokala
Agenda 21-arbetet. Det behöver fart och lite livslust,
och det kan vi medverka till på riksplanet. Det enga-
gerar folk lokalt och utgör en nödvändig grund för
medvetandet om miljö och livsstil och möjliggör
förändringar. Det är oroande att en tredjedel av kom-
munerna inte har ett aktivt arbete med Agenda 21.
Likaså är det många mindre företag som bedriver
ett aktivt miljöarbete som inte kommer till synes i
översikterna över miljöarbetet i företagen. Regering-
en menar, att antalet miljöcertifierade företag ger en
grov men för ändamålet tillräcklig uppskattning av
företagens miljöarbete. Miljöledningssystem kostar
tid och pengar, varför det utgör hinder för registre-
ring. Företagarnas Riksorganisation arbetade för ett år
sedan med ett enklare men strukturerat miljörevi-
sionssystem på grund av de höga kostnaderna för ett
litet företag att satsa på ISO- eller EMAS-system.
Verksamheten i mindre företag borde räknas med
i de gröna nyckeltalen för miljöarbetet i svenska fö-
retag. Nu räknas bara ISO- och EMAS-registrerade
företag och inte alls det aktiva miljöarbete som pågår
i många mindre företag. Det medför att nyckeltalen
inte säger så mycket om det totala miljöarbetet. Enligt
vår mening är det angeläget att små och medelstora
företag arbetar med miljöledningssystem och att fö-
retag kan göra det frivilligt utan certifiering.
Vi kristdemokrater har också framhållit den hand-
fallenhet många kommuner känner när det gäller
frågan om sanering av förorenade markområden. I
skrivelsen uppger regeringen att den statliga verk-
samheten har inriktats på att klarlägga omfattningen
av konsekvenserna av föroreningarna samt att ta fram
metoder för undersökningar och efterbehandlingsåt-
gärder. Länsstyrelserna har kartlagt landets sane-
ringsbehov. En utredning har gjorts. Beredning pågår
i Regeringskansliet.
Utskottets majoritet bemöter vår motion om
marksanering med att staten satsar stora ekonomiska
resurser på sanering av förorenade områden, under-
förstått att åtgärderna därmed flyter på som tänkt.
Men de flesta kommuner har ingen erfarenhet av hur
ett saneringsarbete ska organiseras i praktiken. Kun-
skap saknas om vart man vänder sig, vilka krav som
ska ställas och vem som kan utföra saneringen. Det
finns kommuner som funderat i tre år på sådant.
Utskottet utgår från att Naturvårdsverkets förslag
bereds utan onödigt dröjsmål. Vi kristdemokrater vill
att beredningen påskyndas.
En annan fråga där kristdemokraterna försökt på-
skynda åtgärderna är oljeutsläppen i Östersjön. Enligt
skrivelsen förefaller tiden äntligen vara inne för åt-
gärder. I skrivelsen sägs att en proposition är att för-
vänta våren 2001, dvs. nu. Men den kan inte återfin-
nas i förteckningen från Statsrådsberedningen över
propositioner avsedda att lämnas efter den 24 januari
2001 under återstoden av riksmötet. Hur blir det?
Fru talman! Jag frågar regeringssidan: När kom-
mer propositionen om oljeutsläpp?