Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Hållbara Sverige

HARALD NORDLUND (fp), 2001-02-14 (riksmöte 2000/01).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Är det onödigt med den här typen av

redovisningar, som sägs i en motion från moderater-

na? Nej, det är inte onödigt, men visst kunde redovis-

ningen hellre innehålla mer av utvärdering. Och det

kommer vi att få. Innan dess fyller en sådan här skri-

velse en viktig funktion. Det här säger jag mot bak-

grund av att vi socialliberaler finner anledning att

peka på några frågor där vi tycker att mer måste gö-

ras.

När det gäller de, enligt oss socialliberaler, två

största utmaningarna, den biologiska mångfalden och

klimatsituationen borde vi ju vara eniga, men så är

det tyvärr inte. I debatten här i kammaren på senaste

tiden och i dag är det tydligt. Från högerhåll har vi

hört ifrågasättande av huruvida vårt beteende påver-

kar klimatsituationen, och från regerings- och stöd-

partihåll är ansträngningarna för små när det gäller

bevarandet av biologisk mångfald i fråga om t.ex.

avsättningar av naturområden och om skydd av arter.

Att avbryta utarmningen av naturen, speciellt den

biologiska mångfalden, är den mest akuta utmaning

som miljöpolitiken står inför. Alltfler arter hotas i dag

av utrotning. Den svenska floran och faunan blir

ständigt fattigare. Möjligheten till naturupplevelser

för kommande generationer minskar. Naturvården

handlar ju inte minst om att skydda och bevara natur-

värden och mångfalden i naturen åt framtida genera-

tioner.

Att öka möjligheterna till naturupplevelser är en

central uppgift för miljöpolitiken. Fler områden måste

ges kvalificerat skydd som naturreservat eller på

annat sätt skyddas. Inrättandet av fler nationalparker

och natur- och kulturreservat är en viktig åtgärd för

att skydda exklusiva natur- och kulturlandskap. An-

talet Natura 2000-områden måste utökas, så att vi

kommer i kapp Syd- och Mellaneuropa. Särskild

tonvikt ska läggas vid säkerställande av rekreations-

marker i och kring tätorter. Naturhänsynen måste här

vara högre än i vanlig produktionsskog, och det ska

naturligtvis medföra rätt till intrångsersättning för

markägarna. De orörda älvarna och andra känsliga

vattendrag måste bevaras. De har enastående skön-

hets- och upplevelsevärden och utgör viktiga ekosys-

tem för många hotade djurarter. Och för att bevara

kusternas och skärgårdarnas karaktär måste vi inrätta

kustreservat. Kustreservatens karaktär måste bevaras

för både naturens och kulturens skull. Ett nationellt

bevarandeprogram för kust och skärgård måste därför

upprättas medan det ännu finns oförstörda kustområ-

den.

Vi socialliberaler värnar också om söt- och salt-

vattenorganismernas biologiska mångfald. Öppet

vatten, undervattensmiljöer och havsbottnar måste

ges skydd också i form av rent marina reservat. Ut-

släppen kring Östersjön kräver gemensamma lös-

ningar på framför allt bionivå men även på nationell

nivå. Bästa miljöinsatsen för att stärka regionen kring

Östersjön är att arbeta för att våra grannländer blir

medlemmar av EU. Dessutom krävs en del punktin-

satser, bl.a. ökade resurser för att minska oljeutsläp-

pen i Östersjön. Här finns en rad överenskommelser.

Problemet är efterlevnaden av överenskommelserna.

Vi måste kanske börja diskutera att Sverige bör verka

för en lag om miljölots på alla fartyg som trafikerar

Östersjön.

Utökad internationell handel med långa och ener-

gikrävande transporter skapar påfrestningar på den

globala miljön. En socialliberal miljöpolitik vill där-

för kombinera frihandel med miljöanpassat trans-

portarbete. Det kräver att alla transportslag, även i

internationell trafik, måste betala sina miljökostnader.

Och för det krävs internationella överenskommelser

om skatt och avgifter på miljöförstörande utsläpp,

utsläpp från långväga vägtransporter, flyg och sjöfart.

I Europa är EU ett unikt verktyg för att skapa ge-

mensamma miljöregler. EU ska kunna fatta beslut om

gemensamma regler och miljöavgifter. Sådana beslut

menar vi ska kunna fattas med kvalificerad majoritet,

till skillnad från vad regeringen tycker. Vi vill också

införa en europeisk miniminivå för koldioxidskatt.

Trots att Sverige säger sig förespråka en sådan är

Sverige i verkligheten en av de värsta bromsklossarna

mot en sådan utveckling. Förebilden för EU bör vara

EMU-samarbetet. Unionen måste skapa en gemensam

handel med utsläppsrätter för växthusgaser. En euro-

peisk koldioxidavgift är i sig inte nog för att klara

utmaningen med att stoppa växthusgaserna. Sverige

bör i avvaktan på ett EU-system införa sådan handel

med utsläppsrätter på nationell nivå så snart som

möjligt.

Uttunningen av ozonskiktet är ett globalt problem,

och gemensamma och internationella lösningar är av

stor central betydelse. Hotet mot ozonskiktet ligger

främst i fortsatt eller ökande produktion och använd-

ning av ozonnedbrytande ämnen i andra länder. Med

tanke på att det i dag finns fullgoda tekniska alterna-

tiv när det gäller de allra flesta användningar av

ozonnedbrytande ämnen ska Sverige driva på av-

vecklingen. I Sverige handlar det i dag till stor del om

att se till att de ämnen som i dag finns i omlopp tas

om hand via avfallshantering.

Vi vill att EU inför en miniminivå för svavelbe-

skattningen. EU bör också införa gemensamma regler

för att minska utsläppen av kväve. Äganderätter och

ekonomiska styrmedel är exempel på effektiva meto-

der för att använda marknadskrafterna i miljöpoliti-

ken. Miljöavgifterna kompletterar generella utsläpps-

gränser och innebär att den som släpper ut förore-

ningar eller utnyttjar en naturresurs får betala för sig.

Ett annat styrmedel är att skapa äganderätter genom

att fastställa ett tak för utsläpp och sedan auktionera

ut utsläppsrätter under detta tak. Miljöavgifter och

utsläppshandel innebär att alla förorenare motiveras

att minska utsläppen och att teknikutvecklingen sti-

muleras i miljövänlig riktning.

Fru talman! Så vill jag säga några ord om av-

fallspolitiken. Det avfall som uppstår ska vi i första

hand återanvända. I andra hand ska materialet åter-

vinnas, och i tredje hand ska energi utvinnas ur av-

fallet. Om det inte är möjligt ska deponering använ-

das. Grundprincipen ska vara att avfall ska tas om

hand så nära källan som möjligt. Vi har nu en ut-

veckling där sopförbränningen ökar i omfattning, en

hantering som inte är miljövänlig. Det är viktigt att vi

får en skatt på sopförbränning för att stoppa denna

utveckling, som är miljöovänlig.

Äganderätten är viktig för oss socialliberaler, till

skillnad från vad Moderaternas representant nyss

sade. Men att i miljöbalken reglera den typen av frå-

gor är ändå fel väg att gå. Det är inte på det sättet vi

ska reglera de frågorna. Äganderätten är viktig för

oss.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag yrka bifall till

reservationerna 3, 11 och 17. Jag yrkar också bifall

till reservation 7.

Debatten

Hämtad sida: 31

31 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

HARALD NORDLUND (fp): Hållbara Sverige (2001-02-14) — PRESS0