Fru talman! Är det onödigt med den här typen av
redovisningar, som sägs i en motion från moderater-
na? Nej, det är inte onödigt, men visst kunde redovis-
ningen hellre innehålla mer av utvärdering. Och det
kommer vi att få. Innan dess fyller en sådan här skri-
velse en viktig funktion. Det här säger jag mot bak-
grund av att vi socialliberaler finner anledning att
peka på några frågor där vi tycker att mer måste gö-
ras.
När det gäller de, enligt oss socialliberaler, två
största utmaningarna, den biologiska mångfalden och
klimatsituationen borde vi ju vara eniga, men så är
det tyvärr inte. I debatten här i kammaren på senaste
tiden och i dag är det tydligt. Från högerhåll har vi
hört ifrågasättande av huruvida vårt beteende påver-
kar klimatsituationen, och från regerings- och stöd-
partihåll är ansträngningarna för små när det gäller
bevarandet av biologisk mångfald i fråga om t.ex.
avsättningar av naturområden och om skydd av arter.
Att avbryta utarmningen av naturen, speciellt den
biologiska mångfalden, är den mest akuta utmaning
som miljöpolitiken står inför. Alltfler arter hotas i dag
av utrotning. Den svenska floran och faunan blir
ständigt fattigare. Möjligheten till naturupplevelser
för kommande generationer minskar. Naturvården
handlar ju inte minst om att skydda och bevara natur-
värden och mångfalden i naturen åt framtida genera-
tioner.
Att öka möjligheterna till naturupplevelser är en
central uppgift för miljöpolitiken. Fler områden måste
ges kvalificerat skydd som naturreservat eller på
annat sätt skyddas. Inrättandet av fler nationalparker
och natur- och kulturreservat är en viktig åtgärd för
att skydda exklusiva natur- och kulturlandskap. An-
talet Natura 2000-områden måste utökas, så att vi
kommer i kapp Syd- och Mellaneuropa. Särskild
tonvikt ska läggas vid säkerställande av rekreations-
marker i och kring tätorter. Naturhänsynen måste här
vara högre än i vanlig produktionsskog, och det ska
naturligtvis medföra rätt till intrångsersättning för
markägarna. De orörda älvarna och andra känsliga
vattendrag måste bevaras. De har enastående skön-
hets- och upplevelsevärden och utgör viktiga ekosys-
tem för många hotade djurarter. Och för att bevara
kusternas och skärgårdarnas karaktär måste vi inrätta
kustreservat. Kustreservatens karaktär måste bevaras
för både naturens och kulturens skull. Ett nationellt
bevarandeprogram för kust och skärgård måste därför
upprättas medan det ännu finns oförstörda kustområ-
den.
Vi socialliberaler värnar också om söt- och salt-
vattenorganismernas biologiska mångfald. Öppet
vatten, undervattensmiljöer och havsbottnar måste
ges skydd också i form av rent marina reservat. Ut-
släppen kring Östersjön kräver gemensamma lös-
ningar på framför allt bionivå men även på nationell
nivå. Bästa miljöinsatsen för att stärka regionen kring
Östersjön är att arbeta för att våra grannländer blir
medlemmar av EU. Dessutom krävs en del punktin-
satser, bl.a. ökade resurser för att minska oljeutsläp-
pen i Östersjön. Här finns en rad överenskommelser.
Problemet är efterlevnaden av överenskommelserna.
Vi måste kanske börja diskutera att Sverige bör verka
för en lag om miljölots på alla fartyg som trafikerar
Östersjön.
Utökad internationell handel med långa och ener-
gikrävande transporter skapar påfrestningar på den
globala miljön. En socialliberal miljöpolitik vill där-
för kombinera frihandel med miljöanpassat trans-
portarbete. Det kräver att alla transportslag, även i
internationell trafik, måste betala sina miljökostnader.
Och för det krävs internationella överenskommelser
om skatt och avgifter på miljöförstörande utsläpp,
utsläpp från långväga vägtransporter, flyg och sjöfart.
I Europa är EU ett unikt verktyg för att skapa ge-
mensamma miljöregler. EU ska kunna fatta beslut om
gemensamma regler och miljöavgifter. Sådana beslut
menar vi ska kunna fattas med kvalificerad majoritet,
till skillnad från vad regeringen tycker. Vi vill också
införa en europeisk miniminivå för koldioxidskatt.
Trots att Sverige säger sig förespråka en sådan är
Sverige i verkligheten en av de värsta bromsklossarna
mot en sådan utveckling. Förebilden för EU bör vara
EMU-samarbetet. Unionen måste skapa en gemensam
handel med utsläppsrätter för växthusgaser. En euro-
peisk koldioxidavgift är i sig inte nog för att klara
utmaningen med att stoppa växthusgaserna. Sverige
bör i avvaktan på ett EU-system införa sådan handel
med utsläppsrätter på nationell nivå så snart som
möjligt.
Uttunningen av ozonskiktet är ett globalt problem,
och gemensamma och internationella lösningar är av
stor central betydelse. Hotet mot ozonskiktet ligger
främst i fortsatt eller ökande produktion och använd-
ning av ozonnedbrytande ämnen i andra länder. Med
tanke på att det i dag finns fullgoda tekniska alterna-
tiv när det gäller de allra flesta användningar av
ozonnedbrytande ämnen ska Sverige driva på av-
vecklingen. I Sverige handlar det i dag till stor del om
att se till att de ämnen som i dag finns i omlopp tas
om hand via avfallshantering.
Vi vill att EU inför en miniminivå för svavelbe-
skattningen. EU bör också införa gemensamma regler
för att minska utsläppen av kväve. Äganderätter och
ekonomiska styrmedel är exempel på effektiva meto-
der för att använda marknadskrafterna i miljöpoliti-
ken. Miljöavgifterna kompletterar generella utsläpps-
gränser och innebär att den som släpper ut förore-
ningar eller utnyttjar en naturresurs får betala för sig.
Ett annat styrmedel är att skapa äganderätter genom
att fastställa ett tak för utsläpp och sedan auktionera
ut utsläppsrätter under detta tak. Miljöavgifter och
utsläppshandel innebär att alla förorenare motiveras
att minska utsläppen och att teknikutvecklingen sti-
muleras i miljövänlig riktning.
Fru talman! Så vill jag säga några ord om av-
fallspolitiken. Det avfall som uppstår ska vi i första
hand återanvända. I andra hand ska materialet åter-
vinnas, och i tredje hand ska energi utvinnas ur av-
fallet. Om det inte är möjligt ska deponering använ-
das. Grundprincipen ska vara att avfall ska tas om
hand så nära källan som möjligt. Vi har nu en ut-
veckling där sopförbränningen ökar i omfattning, en
hantering som inte är miljövänlig. Det är viktigt att vi
får en skatt på sopförbränning för att stoppa denna
utveckling, som är miljöovänlig.
Äganderätten är viktig för oss socialliberaler, till
skillnad från vad Moderaternas representant nyss
sade. Men att i miljöbalken reglera den typen av frå-
gor är ändå fel väg att gå. Det är inte på det sättet vi
ska reglera de frågorna. Äganderätten är viktig för
oss.
Fru talman! Avslutningsvis vill jag yrka bifall till
reservationerna 3, 11 och 17. Jag yrkar också bifall
till reservation 7.