Herr talman! Det är naturligtvis en fråga som ska
ställas till miljöministern. Om jag vore miljöminister
skulle jag svara att Sverige inte alls har legat lågt med
att anmäla områden till Natura 2000. Sverige har
snarare varit mycket aktivt i att anmäla områden till
Natura 2000. Men - och det är viktigt att framhålla -
man måste, när man ser vilket starkt skydd Natura
2000-områden får, också ha det klart och se till att
markägaren inte ska få problem.
Man ska vara klar över att markägarfrågan är löst
för de områden som lämnas. Man ska se till att man
inte så småningom hamnar i situationer där man blir
oense markägaren. Därför har man från svensk sida
varit nog med att lämna de områden som det tidigare
har funnits skydd för som naturreservat, naturvårds-
områden osv., vilket har varit helt riktigt.
Man har också försökt få fram områden inom alla
biotoper som ska lämnas. Men man har också varit
noggrann med att skyddet kan verkställas. Vi kan titta
på vad som har skett inom t.ex. Stora sjöfallets natio-
nalpark. Där var ingreppen under många år otroligt
stora. Den typen av ingrepp kan inte ske i områden
som får Natura 2000-skydd. Där är kraven mycket
större. Det kan man se i art- och habitatdirektivet.
Sverige har fått kritik för att vi inte har infört di-
rektivets regler i miljöbalken. Sveriges regering gjor-
de den bedömningen att vi egentligen hade ett lika
starkt skydd för våra områden inom den befintliga
lagstiftningen som art- och habitatdirektivet kräver.
Nu kommer en lagrådsremiss som ändrar svensk
lagstiftning, klargör hur det ska se ut och klargör att
skyddet är så starkt som direktivet kräver.