Fru talman! En hållbar utveckling skapas inte en-
bart på Miljödepartementet i Sverige. För att nå målet
om en hållbar utveckling fordras en delaktighet från
alla departement, myndigheter och samhällssektorer,
från näringslivet och, inte minst, från alla oss indivi-
der.
Det är dessutom så att en hållbar utveckling i da-
gens globaliserade värld förutsätter internationella
lösningar. Vi kan inte själva skapa en hållbar utveck-
ling eftersom mycket av våra återstående mil-
jöproblem härrör från den globala marknaden.
Man kan nog med fog påstå att ingen fråga kräver
ett så stort nätverk och så stor mängd delaktiga som
just frågan om att skapa en hållbar utveckling. Rege-
ringens årliga skrivelse till riksdagen är därför en
viktig länk i det fortsatta arbetet med att skapa ett
hållbart samhälle. I årets skrivelse får vi också en
redogörelse över flera departements handläggning av
frågorna.
Vi använder i Sverige en strategi med flera pelare
för att uppnå denna så viktiga utveckling. Vi har
antagit 15 miljökvalitetsmål. Dessa håller nu på att
brytas ned till delmål i Regeringskansliet, efter be-
redning i Miljömålskommittén och en stor remissrun-
da. Målen och strategierna för att uppnå dem är väl-
digt viktiga för alla. Det skulle vara väldigt svårt att
vara delaktig i en process om man inte visste vad
målet var.
En proposition om mål och strategier på kemika-
lieområdet är nyligen lämnad till riksdagen, och i höst
väntas en proposition om klimatfrågorna.
Ett annat instrument är miljöbalken, som med la-
gen som verktyg ska användas för att uppnå våra mål.
Ett annat verktyg är det internationella arbetet, där
EU spelar en mycket viktig roll. En del vill framställa
EU som ett hinder för att nå framgång på miljöområ-
det, men inget kan vara mera fel. I det globala sam-
manhanget spelar vår miljöpåverkan en liten roll, men
genom EU kan vi spela en stor roll för att förbättra
den framtida miljön på ett mycket större område som
definitivt har en stor betydelse för vår framtida miljö.
Fru talman! I detta betänkande behandlas också
37 motionsyrkanden. Många av dessa har vi behand-
lat tidigare här i kammaren. Vi har till betänkandet 19
reservationer som visar en mycket stor spretighet i
uppfattningarna på den borgerliga kanten.
I en reservation föreslår Centerpartiet ett nytt an-
greppssätt, som de kallar funktionstänkande. Det
skulle gå ut på att konsumenten inte skulle efterfråga
produkter utan funktioner. Jag tycker att det är svårt
att utläsa vad som egentligen avses. Inte heller kan
man utläsa vilka konsekvenser ett sådant angreppssätt
skulle medföra.
Vi är nu mitt upp i en process med mål och medel
i miljöpolitiken. Likaså gäller det kontrollen av verk-
samheter och produkter. Att nu börja med ett nytt
angreppssätt på så lösa grunder tror jag enbart skulle
ställa till med förvirring och inte underlätta för oss att
nå våra miljömål. Det skulle inte minst leda till stora
förändringar på det juridiska området och sannolikt
kräva en helt ny lagstiftning. Hur skulle tillstånd
kunna bedömas på en funktion som kyla eller ogräs-
fria åkrar? Det går inte att gå vidare på detta spår utan
att det förtydligas mycket mer. Därför yrkar jag av-
slag på den reservationen.
I reservation 2 har vi en gammal bekant som vi
behandlade i riksdagen senast för några månader
sedan. Det gäller allemansrätten. Allemansrätten är en
sedvanerätt som inte finns i någon lagstiftning. Det
skulle vara omöjligt att i en lag utforma en allemans-
rätt som skulle vara tillämpbar i hela vårt avlånga
land med de olika förutsättningar som finns. När det
gäller skyddet mot slitage som kan hota en hållbar
utveckling finns möjligheten i miljöbalken för myn-
digheter, exempelvis länsstyrelsen, att införa en an-
mälningsplikt i miljökänsliga områden. Med detta
instrument kan man värna miljön.
Trots detta har Moderaterna, Kristdemokraterna
och Centerpartiet sedan miljöbalken tillkom ställt
krav på att avtal ska tecknas med markägaren för
utnyttjande av allemansrätten. I er reservation talar ni
om avtal vid visst utnyttjande. Jag, och säkert många
andra som vill vistas ute i vår natur, vill gärna veta
vad "visst utnyttjande" innebär. Vilka ska enligt er
uppfattning träffa avtal? Är det bärplockarna eller
idrottsklubbarna som anordnar poängpromenader som
ska teckna avtal med markägaren?
En annan fråga, som ni inte heller berör, är vad
som ska avtalas. Är det ekonomisk ersättning som
markägaren ska ha eller vad är det som måste bindas i
avtal för att vi vanliga personer ska få vistas i natu-
ren?
Fru talman! Utskottsmajoriteten, med socialde-
mokrater, vänsterpartister, miljöpartister och folkpar-
tister, har en klar uppfattning att vi inte ska äventyra
vår allemansrätt genom att nu föra in lagstiftningsåt-
gärder, utan vi yrkar avslag på reservation 2.
Samma partier som i reservation 2 har också en
reservation om att avveckla de lokala investerings-
programmen. Egentligen skulle jag kunna använda en
annan centermotion som motiv för att avslå den här
reservationen. I en annan motion skriver ni att det
handlar om en politik för ett decentraliserat miljöar-
bete. Ni skriver i motionen att det inte ska vara så
mycket ovanifrånperspektiv utan att det är nödvändigt
att alla delar av samhället engageras i arbetet med att
uppnå en hållbar utveckling. Det är precis detta som
de lokala investeringsprogrammen handlar om; att ta
till vara lokala kunskaper och initiativ och skapa en
delaktighet i miljöpolitiken.
Ni angriper också programmen för att de lokala
projekten enbart utförs för att det finns statliga medel
att få. De beräkningar som kommunerna har gjort
visar att hittills beviljade knappt 5 miljarder kronor
givit investeringar på 21,5 miljarder kronor. Jag tror
att statens pengar har samma värde som kommuner-
nas och andra aktörers, och jag tror inte att de satsar
över 15 miljarder kronor för att få 5 miljarder kronor
från staten utan att det är motiverat. Dessutom beräk-
nas de här medlen medföra en minskning av energi-
förbrukningen med 2,1 terrawattimmar per år. Fossila
bränslen motsvarande 2,3 terrawattimmar per år er-
sätts med förnyelsebara energislag. Koldioxidut-
släppen minskar med 2,8 % av de totala svenska
utsläppen.
Det finns flera positiva effekter som framgår av
skrivelsen, och det visar att vi kan komma långt med
lokalt engagemang. Jag kan ta ett exempel från min
egen hemkommun. Kommunstyrelsens ordförande är
moderat. Där genomförs ett projekt med spillvärme
från en massafabrik, ett projekt för 100 miljoner kro-
nor där 18 % kommer från de här medlen. Det råder
fullständig politisk enighet om hur viktigt och bra det
här projektet är för att utnyttja spillvärme och ersätta
el, olja och gas.
Fru talman! Moderaterna påstår i reservation 6 att
utsläppen av växthusgaser ökat och att södra Sverige
hotas av akut effektbrist på grund av avvecklingen av
en reaktor i Barsebäck. Nu är den moderata retoriken
inte enbart överdriven. Den är helt enkelt felaktig. Vi
har fortfarande en nettoexport av elkraft från Sverige
på årsbasis. Det finns så mycket elkraft att effekten på
våra övriga kärnkraftverk minskades förra hösten. Jag
tror t.o.m. att det var något som stängdes av. Det var
för att efterfrågan var så liten och priset så lågt. Enligt
det moderata resonemanget skulle även den här ned-
dragningen orsaka ökade utsläpp av växthusgaser.
Det är naturligtvis orimligt.
Det svenska energiomställningsprogrammet från
1997 ligger fast. Uppföljningar görs och avställning-
en av nästa reaktor kommer att ske när villkoren i
energiuppgörelsen är uppfyllda. De lokala investe-
ringsprogrammen har också en betydelse för detta,
som jag tidigare har nämnt. Det borde Eskil Erlands-
son notera.
Fru talman! Det finns många fler reservationer i
betänkandet, och som jag antydde tidigare avspeglar
de ingen större enighet på den borgerliga sidan. Mo-
deraterna tycker inte om grön skatteväxling, men det
gör Folkpartiet. Moderaterna, Centern och Kristde-
mokraterna vill avveckla de lokala investeringsprog-
rammen, men det vill inte Harald Nordlund i Folk-
partiet. Han tycker att de är så bra att de ska utvecklas
till ett klimatprogram. På energiområdet är det samma
sak. Moderaterna vill inte satsa på vind och
biobränslebaserad kraftproduktion, men det tycker
Centerpartiet är bra. Det är stora, viktiga miljöområ-
den där uppfattningarna går starkt isär, och jag kan
inte finna några spår av en gemensam borgerlig mil-
jöpolitik.
Fru talman! Jag yrkar bifall till hemställan i ut-
skottets betänkande och avslag på samtliga reserva-
tioner.