Fru talman! Jag skall först reda ut någonting som
kanske var en oklarhet. Jag talade inte för att kon-
sumtionen skulle öka. Vad jag talade mot var den
totalkonsumtionsmodell som vi här använder och som
säger att alla skall dricka mindre, oavsett om man
dricker lite. Däremot säger jag att man kanske skall
minska konsumtionen men göra det individuellt, dvs.
några skall inte dricka alls och några skall dricka
mycket mindre. Man skall inte ge sig på vanligt folk,
därför att då får man inte stöd för de idéer man har
om att komma någonstans i alkoholpolitiken; den
måste accepteras av alla.
Sedan tar man upp exempel som starkölsprovet
1968, och jag kan lägga till West Virginia och Iowa.
Men de exemplen kännetecknas just av att man inte
gav någon information samtidigt, att man inte gjorde
någonting för att minska folks konsumtion. Det är det
jag säger att man måste göra och hitta modeller för.
Detsamma gällde lördagsstängningen, som inför-
des i ett helt annat samhälle, där den svarta markna-
den inte alls fanns. Det är självklart, som någon frå-
gade om här, att kriminaliteten skall bekämpas, men
för att man skall lyckas med det måste man ha stöd av
människor som vill rätta sig efter lagen. De måste
finna lagen rimlig och tycka att de kan vara solidaris-
ka med den. Det är det som brister i dag. Man tycker
inte att hembränning är någon fara, och så bryr man
sig inte om det hela.
Det nämns också att alla forskare är ense, men det
är ju de forskare som ansluter sig till den svenska
modellen. Jag kan rekommendera att man läser Drin-
king Patterns & Their Consequences av 28 alkohol-
forskare under ledning av Marcus Grant, som var
chef för alkoholpreventionen i WHO. De har en helt
annan syn. De menar att man måste ha ett individuellt
förhållningssätt till alkoholen, inte ett generellt, som i
totalkonsumtionsmodellen.
Vi behöver en modern alkoholpolitik, som gör att
folk kan omfatta den och som gör att folk är villiga
att följa de restriktioner vi måste ha samt delta aktivt i
arbetet och inte mot det hela.
Jag ser med en viss nyfikenhet fram mot den pro-
position som skall komma, som kanske kan innehålla
steg i rätt riktning för en modern alkoholpolitik som
vi behöver.
Jag fick inget svar om OAS och hur det förhåller
sig, om det är sant att det knakar i arbetet så att det
som jag har sett fram emot, därför att det skulle kun-
na tillföra någonting, kanske går om intet.