Herr talman! Tack, Helena Leander, för frågorna! Jag börjar med frågan om ramverket, för det verkar vara den stora oppositionsfrågan. Jag håller med Lars Hjälmered om att vi har utsläppsmål, vi har etappmål och vi arbetar konkret med Färdplan 2050. Det sammantaget - antingen vi kallar det för ett gemensamt ramverk eller inte - kommer att utmynna i många konkreta förslag. Vi måste åtminstone vart tionde år göra avstämningar för att se vad som kommer att hända. De olika sektorerna kommer givetvis att komma med sina planer för att uppnå målet om noll utsläpp år 2050. Låt oss därför återkomma till det. Vad vi kallar det hela är egentligen det minst viktiga. Det viktigaste för oss är att se till att uppnå målet. Det var det ena.
Det andra gällde Arktis. Det är viktigt med internationella avtal. Den svenska positionen har skrivits in i den första svenska arktiska strategi som någonsin presenterats. Den har levererats för två år sedan. Ett antal marina reservat är viktiga. Vi har bärighet och kan jobba i de internationella delarna. Att tänka sig ett reservat över hela Arktis, ja då vet man inte hur Arktis ser ut geografiskt. I så fall skulle en stor del av Sverige hamna i ett reservat.
Jag hoppas att jag kan återkomma i nästa replik, för jag ser att min repliktid är slut.