Herr talman! Att klimatutmaningen är vår tids största utmaning är nog de flesta av oss överens om, liksom om att det finns ett samband mellan ekosystemen och klimatförändringarna. Ekosystemens välmående påverkar våra möjligheter att stävja klimatförändringar. Klimatfrågan kan ändå inte ses separat; den måste ses i ett sammanhang tillsammans med miljön och den biologiska mångfalden men också tillsammans med energifrågorna.
Folkpartiets tidigare partiledare Bengt Westerberg myntade begreppet: Det behövs både hjärna och hjärta i politiken. Det är ett begrepp som har bäring inom alla politikområden, inte minst inom klimatområdet, som vi i dag debatterar.
Att vi ska dra nytta av våra framstående forskarhjärnor - Lars Hjälmered har pekat på en hel del konkreta och positiva exempel och att vi ska använda smarta ekonomiska styrmedel - nya forskningsinnovationer, grön teknik och internationella överenskommelser är lika viktigt som att vi i maggropen, i hjärtat ska känna och inse att dessa ansträngningar krävs för kommande generationers skull, för att vi även framöver ska få njuta av den obeskrivliga skönhet och rikedom som finns i naturen, för att de allra fattigaste i de mest utsatta områden ska slippa accelererande klimatförändringar med extrema oväder som följd och för att vi alla, ja, alla, ska få tillgång till hållbar och trygg energiförsörjning.
Herr talman! I september kommer återigen IPCC, FN:s klimatpanel, att presentera sin nya rapport. Det kommer man att göra här i Stockholm. Det hyses farhågor, stora sådana hos många av oss, om att rapporten kommer att vara en mer dramatisk läsning än tidigare, och många av oss ställer in sig mentalt på att målet 2 grader kan behöva skärpas ytterligare.
I detta betänkande lyfts klimatförhandlingarna upp. Ofta uttrycks besvikelser, många gånger med rätta, och en frustration över att vi inte kunnat ta de beslut och steg som vi upplever är helt nödvändiga. Sällan framförs de framsteg som faktiskt har gjorts, till exempel förlängt Kyotoavtal, den gröna fonden och alla de beslut som vi inom EU har fattat om gemensamma klimat- och miljömål och alla de gemensamma och nationella forskningsinsatser som vi har varit beredda att göra. Nästan aldrig, herr talman, tas det upp vad som händer mellan klimatförhandlingarna, där inte minst svenska klimatförhandlare och nordiska samarbetspartner har framgångsrika bilaterala möten, vilkas dialog och förtroendeskapande utgjort och utgör värdefulla plattformar inför kommande klimatmöten.
Sara Karlsson nämnde i sitt anförande att det krävs en ny strategi för förtroende och respektfulla möten, något i den stilen. Jag skulle säga att den strategin finns på plats. Det finns konkreta exempel. Bolivia har till exempel fullständigt vänt, 180 grader, i sin syn på och i sitt engagemang i klimatfrågor. Det kan vi till stor del tacka den svenska klimatförhandlaren för. Där skapades förutsättningarna.
Herr talman! Under den gångna veckan hade jag förmånen att delta vid ett Climate Parliament-möte i Bryssel. Det var delegater från 17-18 länder. Vår gemensamma agenda handlade om utbyggnad av förnybar energi och smarta nät, nät med hög kapacitet att ta emot och distribuera el. För att detta ska kunna ske krävs utöver en politisk insikt och vilja gemensamma resurser. Det är det som många av oss nu jobbar för.
De politiska prioriteringar som nu sker i samband med EU-budgeten, där bland annat en del av CAP-stödet, jordbruksstödet, kommer att kanaliseras till forskning, är en konkret satsning och ett viktigt steg i rätt riktning.
Herr talman! Det krävs tuffa politiska beslut om att agera så att fossilsubventionerna snabbt fasas ut. Den frågan har tagits upp många gånger här i kammaren. Det kommer att krävas en hel del. Det handlar om 400 miljarder dollar årligen. Vi vet också att det finns många människor som är beroende av detta i de allra fattigaste länderna. Därför måste en del av de pengarna användas till ett direktstöd till de allra fattigaste människorna. Vi skulle också kunna använda en hel del av de här pengarna till att gemensamt bygga ut de smarta näten. Då kan vi koppla ihop många av de olika energisatsningar som finns.
Som svenska politiker lever vi inte på en isolerad ö, utan vi har en plikt, en skyldighet, att ta reda på hur andra löser problemen och att samverka.
England har nämnts här. Jag hade möjlighet att vara med när tankesmedjan Global Utmaning helt nyligen anordnade ett seminarium. Där tog de upp den engelska klimatlagen som lägger fokus på ekonomi. Det är fokus i de olika sektorerna. Man har ett prisgolv för koldioxidutsläpp och en skatt för att upprätthålla priset. Där finns det skarpa klimatmål inom varje sektor som också följs upp mycket noggrant, precis som har redovisats här. Det har också visat sig att utvecklingen har gått snabbare och i en mer positiv riktning än vad man kunde ana från början.
Jag tycker att det här är viktigt. Vi ska absolut följa detta. Vi ska ta till oss alla goda idéer. Vi ska också vara medvetna om att vi ibland glömmer bort vilka mål vi själva sätter upp. I England är målet minus 80 procent till 2050. Vårt mål är noll utsläpp i Sverige till 2050, så vi är inte så dåliga.
Det har nämnts här att vi skulle ha ett ramverk. Jag håller med Lars Hjälmered om att vi har planering och en uppföljningsplan, men det fortsatta arbetet med Färdplan 2050 kommer självfallet att innebära ytterligare konkretisering. Det är det hela den här processen kommer att handla om. Vi som politiker har ett ansvar för att se till att det blir av. Vi kan kalla det ramverk, planering, uppföljning eller målsättning. Låt oss titta på det. Det är det som är grejen.
Herr talman! Om vi fortsätter att se oss om kan vi se att vi givetvis inte ännu har kunnat utläsa de klimatmässiga effekterna efter energibeslutet i Tyskland. Det beslutet fattades ju nyligen. Men vi kan ändå vara övertygade om att koldioxidutsläppen kommer att öka på kort sikt. De kommer att tvingas använda främst kolkraft men också gas. Samtidigt med detta pågår det en snabb utbyggnad av såväl vind- som solenergi. Där har man använt feed-in-tariffer och garantipris som har haft stor betydelse.
Men man kan ändå drista sig att ställa frågan om det inte hade varit klokare utifrån ett klimatperspektiv att de hade hejdat sig när det gäller snabbstoppet för kärnkraft och i stället använt den befintliga kärnkraften som en brygga från det fossila till det förnybara samhället samtidigt som man bygger upp det förnybara i snabb takt. Jag tycker att den frågan är berättigad. Mer grön energi hade kunnat konkurrera ut mycket av den fossila användningen.
Herr talman! Vi ska också lyfta fram det positiva som sker i vårt land. Vi har lyckats fördubbla vår tillväxt samtidigt som utsläppen nästan halverats. Det låter som, och är till viss del, en framgångssaga, men vi kan inte blunda för den totala konsumtionen, inklusive de utsläpp som den förorsakar i andra länder. Det går förstås inte att räkna bort dem, utan vi måste se klimatfrågan i ett globalt sammanhang. Det är därför som globala klimatöverenskommelser är så viktiga.
Vi anser att EU:s klimatstrategi 20-20-20 måste skärpas. Vi har pratat om 30 procent. Det är oerhört angeläget att vi driver på så att det verkligen sker inom ramen för EU, och det gäller även energieffektiviseringsmålet. Där har vi mycket att hämta, och vi måste också vara pådrivande i den frågan.
Herr talman! Regeringen har visat stort intresse för Gröna fonden. Den har lyfts fram här i dag också. Det är pengar för bland annat klimatanpassningsåtgärder till de allra fattigaste. Det är viktigt att den nu tar form. Här har vi funnits med. Vi har en delegat i styrelsen. Vi har tillfört 5 miljoner för att man ska kunna bygga upp en strategi för att komma i gång med ett styrsystem. Det är viktigt att det kommer på plats så fort som möjligt. Vi är fullt eniga om att dessa pengar, 100 miljarder dollar, ska finnas på plats. De ska finnas där årligen från 2020. Vi ska också hitta smarta finansieringsmekanismer i Gröna fonden. Vi drev på detta under det svenska ordförandeskapet. Vårt engagemang för att få en operationell fond på plats är oerhört viktigt och angeläget för Sverige.
Det är också viktigt att hela tiden säga att det humanitära biståndet är angeläget. Vi vill att det ska fortsätta att vara högt. Men det humanitära biståndet måste också vara klimat- och miljösmart. Vi är också mycket positiva till det additionella klimatbiståndet och tycker att det är viktigt.
Herr talman! Om en liten stund kommer jag att åka till Karlstad. Där kommer jag att prata om Arktis. Det är något som engagerar väldigt många människor. Det finns en stor oro och ett stort engagemang, inte minst med tanke på det som har hänt.
Josef Fransson ville ha bevis på att det har skett en temperaturförhöjning. Jag kan informera Josef Fransson om att en tredjedel av sommarisen i Arktis har smält sedan 1970. Hälften av den fleråriga isen i Arktis har smält under den senaste tioårsperioden. Jag tycker att det talar sitt tydliga språk, herr talman.
Nu finns det ett ökat intresse för prospektering av olja och gas. Det är viktigt att vi tillsammans skyddar de allra sköraste områdena, och där arbetar vi väldigt mycket inom ramen för Nordiska rådet, Nordiska ministerrådet och Arktiska rådet. Där får det inte ske prospektering, och vi ska förhindra utvinning att utvinning sker där. Det handlar också om att förhindra att en olycka sker, och skulle någonting hända måste det finnas en stor kapacitet.
Det är genom arbetet inom Norden, EU, på global nivå och på nationell nivå som vi sammantaget måste bemästra, och ska bemästra, klimatutmaningen.
Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga andra yrkanden.
(Applåder)