Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Statsbudgeten för budgetåret 1994/95, Miljö- och naturresursdepartementet

JAN JENNEHAG (v), 1994-03-28 (riksmöte 1993/94).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! I min meningsyttring har jag

föreslagit ändringar i 10 av totalt 30 moment. Jag

står givetvis bakom dessa. Men jag nöjer mig med

att yrka bifall till meningsyttringen i vad gäller

momenten 6, 8, 9, och 23.

Det sägs att riksdagens beslut skall få genomslag.

Riksdagens beslut skall gälla till dess riksdagen

fattar ett nytt beslut. I samband med

energiskatteomläggningen konfirmerade riksdagen

överenskommelsen att avsätta 500 miljoner kronor

för utveckling av energisektorn i miljövänlig

riktning.

I den proposition som nu lagts fram är det knappast

längre fråga om att medlen huvudsakligen skall gå

till detta. Det är bara 35 % av det totala beloppet

på 500 miljoner kronor som föreslås gå till det

ursprungliga ändamålet. Det kan, herr talman,

knappast längre vara fråga om ''huvudsakligen''.

Merparten av medlen går till andra ändamål:

biologisk mångfald, Miljö- och

naturresursdepartementets förvaltningskostnader,

lantmäteriverksamhet, m.m. Det är säkert bra i och

för sig, men det är knappast fråga om utveckling av

energisektorn i miljövänlig riktning.

Att regeringen föreslår ändringar av ett

riksdagsbeslut må väl vara hänt. Men att riksdagen

i en bisats kommer att gå ifrån ett tidigare beslut

utan närmare motivering är mer anmärkningsvärt.

Det man kan kräva när det är fråga om en så stor

förändring är att regeringen återkommer med en

redovisning av hur man skall uppnå riksdagens

tidigare beslut.

Det finns få sektorer av samhällslivet som har så

stor betydelse för miljöarbetet som

kommunsektorn. Kommunerna har naturligtvis

kommit olika långt i miljöarbete. Trots att vi har

lagar är vissa kommuner ganska senfärdiga med att

uppfylla kraven.

Det gäller t.ex. avfallsplaner. Det finns fortfarande

kommuner som inte har antagit avfallsplaner. En

del har gjort det på ett ambitiöst och korrekt sätt.

En del har gjort det mera med vänster hand. Man

har hyrt in konsulter som har presenterat en plan

som har ställts i hyllan, uppenbarligen utan

ambitioner att uppfylla det som riksdagen har

avsett.

Vi i Vänsterpartiet tycker att de kommuner som har

visat senfärdighet skall förmås att driva

miljöarbetet mer effektivt och kraftfullt. Många

verksamheter som påverkar miljön negativt står i

dag utanför samhällets tillsyn. Det är kommunerna

som måste dra det tyngsta lasset på detta område.

Vi bör alltså analysera möjligheterna att höja den

kommunala ambitionsnivån inom

miljöskyddsverksamheten.

Knappast någon fråga har fått så mycket

uppmärksamhet som försurningen, och det med

rätta. Det är ett av de mest akuta miljöproblemen.

Situationen förvärras sakta men säkert.

Kalkningsprogrammen omfattar i dag omkring

5 000 sjöar. Vi vet att vi åtminstone behöver titta

närmare på det tredubbla antalet sjöar, plus ett

mycket stort antal kilometer rinnande vatten.

Dessa vatten är skadade. Skadorna kan inte i och

för sig åtgärdas med kalkning. Vi lindrar

symtomen. Men det än ändå viktigt att detta

kommer igång på ett helt annat sätt än vad vi hittills

har kunnat göra.

Behovet av nykalkning är särskilt stort i Norrlands

inland. Eftersom jag representerar Norrland,

tvingas jag åter konstatera att frågan om var

makten ligger i Sverige även här får ett uttryck.

Situationen är så pass allvarlig att vi kanske

kommer att tvingas till en storskalig markkalkning.

En sådan kalkning förutsätter givetvis mera

forskning. Medel till detta har vi inte. Det belopp

som föreslås i propositionen är otillräckligt. Vi i

Vänsterpartiet föreslår ytterligare 50 miljoner för

kalkningsverksamheten.

Ytterligare en faktor som är av stor betydelse både

för Sveriges rykte som miljömedvetet land och för

vår närmaste omgivning är situationen

Östersjöregionen. Här finns en betydande verbal

stimulans. Vi menar däremot att det som krävs är

av en helt annan dignitet. Vi i Vänsterpartiet

föreslår 200 miljoner kronor utöver regeringens

förslag. Kostnaderna stiger för varje år. Regeringen

föreslår drygt 190 miljoner. Det är knappast

någonting som kan ändra på den allvarliga

situationen för Östersjön.

Om vi nu utgår från att miljön inte förbättras av

verbalt stöd, utan att det är genom att anslå pengar

som staten kan påverka situationen, är detta ett

område som verkligen kan sägas vara eftersatt. I

detta sammanhang kan jag heller inte undgå att

kommentera Ny demokratis ställningstagande i den

politiska debatten.

Alla partier säger sig vara miljöpartier. Ny

demokrati har i samtliga sina reservationer till detta

betänkande föreslagit minskningar av regeringens

föreslagna medelstilldelning. På en punkt, när det

gäller åtgärder som inte kostar någonting, kan man

kosta på sig det verbala stödet.

I fråga om de styrmedel som riksdagen har -- lag

och att ge anslag -- kan vi konstatera var intresset

från Ny demokratis sida ligger. Det är fråga om

verbalt stöd och ingenting annat.

Debatten

Hämtad sida: 25

25 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

JAN JENNEHAG (v): Statsbudgeten för budgetåret 1994/95, Miljö- och naturresursdepartementet (1994-03-28) — PRESS0