Herr talman! Lennart Brunander nämnde att de
500 miljonerna från energiskatteomläggningen inte
bara skulle användas för utveckling i miljövänlig
riktning inom energisektorn. Det är alldeles riktigt,
men de skulle huvudsakligen användas till detta.
Till denna huvudinriktning återstår nu ungefär 175
miljoner kronor, och jag tror att inte heller Lennart
Brunander är tillfredsställd med den utvecklingen.
Centern och för den delen också kds stod på samma
sida i folkomröstningen om kärnkraften, och det är
klart att dessa pengar måste ses i detta perspektiv.
Jag menar att riksdagen här helt enkelt har blivit
utsatt för en kupp. Den är ett uttryck för
maktförhållandena i riksdagen. I regeringen finns
ett antal partier som backas upp av mäktiga
intressen vilka gärna ser att kärnkraftsavvecklingen
förhalas så länge som möjligt. Det är i det
perspektivet som vi skall se användningen av dessa
pengar.
Självfallet, Lennart Brunander, krävs det
långsiktiga åtgärder mot försurningen, men vi löser
inte akuta problem med långsiktiga åtgärder. Vi
måste ta hand om en del skadeverkningar
omedelbart, och ett av de verktyg som vi har är en
utvecklad kalkningsverksamhet. Mot den
bakgrunden menar jag att det behöver göras
ytterligare ansträngningar. Det förhållandet
undanskymmer naturligtvis inte det faktum att de
långsiktiga åtgärderna är de viktigaste.