Herr talman! Av Lennart Brunanders anförande
förstår jag att det var betydligt lättare för Centern
att vara pådrivande under den socialdemokratiska
regeringsperioden än vad det är nu. Vad jag
förstod, berodde allt som hände under 80-talet
egentligen på att Centern hade drivit på. Det
kanske vore idé att börja samarbeta med oss i
stället.
Det är riktigt att det har kommit många
propositioner och många förslag, men de har
bestått av ord och ingen substans. Det finns en
proposition som jag håller med om har varit bra,
och det är kretsloppspropositionen. Den är mycket
bra, men även där saknas substans på många
områden där vi har förväntat oss att man också
skulle ta upp kretsloppsfrågorna.
Propositionen är alldeles för begränsad. Sverige
torde vara det enda land där man inbillar sig att
man kan skjuta frågorna framför sig genom att säga
att de skall lösas på frivillig väg, och om det inte
sker får vi återkomma med lagstiftning. Det är ju så
man säger.
I samtliga propositioner -- något överdrivet -- sedan
den nuvarande regeringen tillträdde har det talats
om miljöskatter och ekonomiska styrmedel. Vi har
sett ett ekonomiskt styrmedel, och det är
kadmiumavgiften. Den var inte mycket att komma
med.
Lennart Brunander räknade upp en del
arbetsuppgifter. Om jag inte har alldeles fel, ingår
de i det ROT-program som socialdemokratiska
motionärer efter mycket möda fick igenom i
utskottet, där man tvingade regeringen att lägga
fram ett förslag om vilka arbetsuppgifter som skall
utföras.
När det gäller skogsbruket och skogsvårdsavgifter
är vi inte överens. Vi socialdemokrater anser att det
behövs en skogsvårdsavgift, och jag tror att det blir
tillfälle att diskutera den frågan ytterligare i
morgon, när kammaren behandlar ett annat
betänkande från jordbruksutskottet.
Jag tror ärligt talat att Centern har en uppriktig
vilja att komma vidare i miljöpolitiken. Men de
propositioner som hittills har lämnats till riksdagen
har som sagt haft mycket litet av substans, och
ytterst få åtgärder har vidtagits.