Fru ålderspresident! Jag har förmånen att få inleda denna debatt om skogen - vårt gröna guld.
Skogspolitik
Skogen har såväl bokstavligt som bildligt betytt oerhört mycket för Sverige och byggt Sverige. Vårt välstånd och vår rikedom har i mycket stor utsträckning vuxit i skogen, och tack vare entreprenörer och duktiga företag samt inte minst mycket hårt arbete av generationer svenskar har vi kunnat skörda vad skogen har att ge och ständigt blivit bättre på att utnyttja biomassan. Förädlingsgraden har höjts inom industrin. Nya användningsområden har upptäckts och nya produkter utvecklats.
Skogens historiska betydelse för vårt land kan knappast överdrivas, men skogen är inte bara vår historia utan lika mycket vår framtid.
I tisdags gästade jag Skogsnäringsveckan och Bioekonomiskt Forum, ett årligt återkommande arrangemang som samlar skogsbranschen och andra skogligt intresserade aktörer och personer.
Rubriken för årets forum var "Sveriges framtid byggs av skogen", och forumet fokuserade på träbyggande och innovation. Forumets olika talare framhävde de många möjliga användningsområdena för skogsråvaran. Hållbara textilier, fordonsbränslen, gröna kemikalier, storskaligt träbyggande och nya förpackningsmaterial var bara några exempel på användningsområden som lyftes fram.
Skogsnäringen har alltså en alldeles enorm potential att bidra till fortsatt ekonomisk tillväxt med framväxt av nya företag och jobb och samtidigt bidra till, ja, rent av driva den nödvändiga omställningen till ett mer hållbart samhälle. Vi måste fasa ut det fossila och skapa en mer biobaserad och cirkulär ekonomi.
Fru ålderspresident! Låt mig vara väldigt tydlig med vad som krävs för att den fantastiska potential som jag nu har försökt beskriva ska kunna tas till vara: Det kräver ett aktivt skogsbruk. Det kräver ett brukande av skogen.
Ibland tycks detta, märkligt nog, glömmas bort i den allmänna debatten, och när jag lyssnar till en del ledamöter av denna kammare och tar del av en del andra partiers politiska förslag är det som om man inte inser eller vill inse faktum. Den grundläggande förutsättningen för att vi ska kunna få fram byggmaterial, drivmedel, textilmassa, gröna kemikalier och allt annat vi vill och kan få ut av skogen är att den växer och brukas - att skog avverkas och förädlas till färdiga produkter och material.
Bara så kan skogen på allvar bidra till att möta klimatutmaningen och hjälpa oss att fasa ut fossil energi och icke förnybara material. Att värna och stärka äganderätten är bland annat därför en för oss moderater mycket viktig fråga och prioritering när vi utformar vår skogspolitik.
Fru ålderspresident! Detta för mig vidare till att skogens potential förutsätter en politik som hänger ihop, en politik som är balanserad och som klarar av att göra avvägningar när olika intressen ibland kommer i konflikt med varandra. Jag är bekymrad över att vi har en regering som tycks ha väldigt svårt att klara av den här balansen och som internt verkar ha väldigt olika uppfattning om vart svensk skogspolitik är på väg.
Vi har en regering som inte tar tag i de utmaningar och reella problem som svenskt skogsbruk står inför. Vi har en regering som i EU-sammanhang är passiv och som inte tycks förstå allvaret i de förslag som nu är uppe till förhandling på EU-nivå om bland annat klimat och markanvändning. Det är förslag som i väldigt hög utsträckning kan komma att påverka eller rent av begränsa svenskt skogsbruk och vårt nationella självbestämmande över skogen.
Fru ålderspresident! I detta sammanhang vill jag därför dels påminna regeringen och regeringspartierna om det tillkännagivande som riksdagen redan har gjort om att just slå vakt om det nationella självbestämmandet, dels uppmana regeringen att med kraft agera för att säkerställa att bland annat det så kallade LULUCF-direktivet, som rör markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, inte utformas på ett sådant sätt att svenskt skogsbruk, direkt eller indirekt, begränsas.
Regeringen säger sig vara av i princip samma uppfattning som Moderaterna och Alliansen i den här frågan. Det är bra, men det räcker inte. Regeringen måste också agera. Tyvärr har regeringens agerande i frågan hittills präglats av inaktivitet, vilket dessutom ger mig anledning att vara orolig för arbetet med det så kallade förnybarhetsdirektivet, som även det har stor bäring på skogen.
Regeringen måste slåss med näbbar och klor för att ge svenskt skogsbruk goda förutsättningar och för vårt nationella självbestämmande över skogspolitiken. Risken är annars att vi sätter käppar i hjulet på den svenska skogsnäringen när vi avhänder oss viktiga verktyg i kampen mot klimatförändringarna.
Fru ålderspresident! Jag underströk alldeles nyss vikten av en balanserad skogspolitik. Utgångspunkten för Moderaterna är skogsvårdslagens två jämställda mål om miljö och produktion. Det behövs åtgärder för att höja tillväxten i skogen, och det behövs åtgärder för att ytterligare utveckla naturhänsynen i skogsbruket och arbetet för den biologiska mångfalden.
Ofta reduceras debatten om naturvårdsarbetet till en debatt om hektar - hektar skyddad natur och skog. Det är olyckligt dels eftersom det viktigaste för skogen och den biologiska mångfalden inte är hur mycket skog som skyddas utan att skogsbruket bedrivs på ett hållbart sätt, dels eftersom strävan efter att ständigt undanta mer skog tenderar att göra att arbetet för att sköta och förvalta redan avsatt skog och mark glöms bort eller inte prioriteras.
Det är allvarligt att en stor del av Sverige omkring 4 500 naturreservat har förvaltningsplaner som inte följs eller som har blivit inaktuella. Därför, fru ålderspresident, yrkar jag bifall till reservation 3, som handlar om just detta.
Vi moderater anser att mer värdefull skog och natur behöver skyddas, men minst lika viktigt är alltså att förvalta redan skyddad natur på ett bra sätt. Annars går inte bara värdefulla naturvärden om intet utan också legitimiteten för politiken.
Fru ålderspresident! Låt mig återvända till naturhänsynen i själva brukandet av skogen - till det som brukas kallas för generell hänsyn. Skogsbrukets naturvårdsarbete har tagit sjumilakliv framåt sedan den nuvarande skogsvårdslagen trädde i kraft 1994, och denna utveckling har skett på frivillig grund och bland annat drivits fram av miljöcertifieringarna inom skogsbruket.
I dag när en avverkning görs tas i regel en lång rad olika hänsyn och en mängd åtgärder vidtas för att skydda värdefull natur eller för att skapa miljöer och strukturer som gynnar den biologiska mångfalden. Konkret handlar detta bland annat om att spara värdefulla träd, att skapa död ved, förebygga körskador, lämna kantzoner intill vatten och mycket mer.
Vid sidan av den generella hänsynen, som kan beskrivas som en vardagshänsyn som ständigt tas i samband med att olika åtgärder i skogen genomförs, gör också Sveriges skogsägare mycket stora frivilliga avsättningar av mark. Hittills har Sveriges skogsägare avsatt 1,3-1,4 miljoner hektar produktiv skogsmark, helt frivilligt, i syfte att skydda värdekärnor och andra områden med höga naturvärden.
Fru ålderspresident! Fungerar då miljöhänsynen i skogen? Ger den resultat? Svaret på båda frågorna är ja. Forskning från bland annat Skogforsk och SLU visar att de åtgärder som vidtas i skogsbruket, till exempel skapande av högstubbar och lämnande av så kallade hänsynsytor, ger effekt. Tittar man på viktiga indikatorer för att följa upp miljökvalitetsmålet Levande skogar ser man att utvecklingen går åt rätt håll. Det finns alltmer hård död ved och mer äldre lövrik skog. Andra indikatorer pekar också åt helt rätt håll.
Vi moderater tycker att det är viktigt att fortsätta att utveckla och följa upp miljöhänsynen i skogsbruket för att säkerställa att man vidtar rätt åtgärder. Resultat och effektivitet behöver även inom detta område stå i centrum, tycker vi.
Fru ålderspresident! Jag vill också lyfta upp behovet av att regeringen ser över tillämpningen och utformningen av artskyddsförordningen liksom hanteringen av nyckelbiotoper. Om delvis detta har redan en riksdagsmajoritet gjort ett tillkännagivande till regeringen, och alldeles nyligen uppmanade LRF Skogsägarna tillsammans med de fem stora skogsägarföreningarna detsamma i ett öppet brev till statsministern. I brevet beskrivs en växande oro över rättslöshet och oförutsägbarhet i myndighetsutövningen. Detta måste regeringen ta på allvar och åtgärda.
Avslutningsvis, fru ålderspresident, vill jag komma tillbaka till vilken enorm potential skogen och skogsnäringen har. Skogen är en av våra absolut viktigaste nycklar till ett mer klimatsmart och hållbart samhälle. Låt oss använda den nyckeln och öppna för en växande biobaserad ekonomi.
(Applåder)
I detta anförande instämde Jesper Skalberg Karlsson (M), Lars Tysklind (L) och Lars-Axel Nordell (KD).