Fru ålderspresident! Vi debatterar miljö- och jordbruksutskottets betänkande MJU13, som handlar om skogen och behandlar motioner från den allmänna motionstiden. Vi har som vanligt engagerade ledamöter här i riksdagen. De har skrivit motioner om de nationella miljömålen, skogar med höga naturvärden, frivilliga avsättningar av skog, en kompletterande arbetsmetod för skydd av värdefull skog, skogens betydelse för klimat samt bioekonomi, skogens sociala värden, markägarens rättsliga ansvar, skogsbruk och skogsskötsel, markavvattning och dikning av skogsmark, avverkningsanmälningar, certifiering av skogsbruk, användning av främmande trädslag samt mål för andelen träbyggande. Jag yrkar avslag på samtliga motioner och bifall till förslaget i betänkandet.
Fru ålderspresident! Det går väldigt bra för skogen och för skogsindustrin. Det råder en väldigt stor efterfrågan på produkter från skogen. Skogspriserna stiger. Stora Enso, Södra med flera har nyligen höjt priserna på massa och sågade trävaror. Intresset för att vistas i skog och mark är fortsatt högt. Besöksnäringsföretag relaterade till skogen växer och lockar nya besökare.
Det finns ett starkt stöd här i kammaren för att fler naturskogar ska skyddas och att miljöhänsynen ska öka i den brukade skogen, i alla fall retoriskt. Men hur det ska gå till?
Vi socialdemokrater i regeringsställning satsar mer pengar, därför att vi tycker att det är rimligt att enskilda skogsägare ska ha ersättning för avsättningar. Att tro, som de borgerliga partierna, att allt går att göra på frivillig väg är att luras och sätta skogsägaren i kläm.
Arealen skog som frivilligt undantas från skogsbruk ökar inte. En viktig anledning är att stora arealer frivilliga avsättningar har övergått till att bli formellt skyddade, konstaterade Skogsstyrelsen nyligen i en rapport.
Skogsstyrelsen redovisar nu i en rapport omfattningen av frivilliga avsättningar i skogsbruket. Rapporten har tagits fram på uppdrag av den regering som jag företräder. Arealen frivilliga avsättningar under 2016 uppskattas till 1,2 miljoner hektar. Det innebär varken någon ökning eller någon minskning jämfört med den senaste uppföljningen 2010.
Det har dock skett förändringar inom respektive ägarkategori. Inom storskogsbruket har stora arealer frivilliga avsättningar övergått till formellt skydd i form av till exempel naturreservat och biotopskydd. Det har bytts mark från statliga Sveaskog till andra skogsbolag. Det har lett till att arealen frivilliga avsättningar minskat inom storskogsbruket. Inom de små och mellanstora skogsbruken har arealen frivilliga avsättningar däremot ökat, vilket beror på att fler små och mellanstora skogsägare certifierat sitt skogsbruk. Vi ser en stor skillnad mellan certifierad och icke certifierad mark när det gäller andelen frivilliga avsättningar, konstaterar Skogsstyrelsen i samma rapport. Slutsatsen är att certifieringen är starkt drivande för frivilliga avsättningar.
Arbetet med miljöhänsyn i det praktiska skogsbruket är av grundläggande betydelse för oss.
Frågan om huruvida en översyn av artskyddsförordning och dess tillämpning ska genomföras bereds i Regeringskansliet. Den så kallade bombmurkledomen ger här en viktig vägledning i just rätten till ersättning för den enskilde skogsägaren. Det är inte rimligt att myndigheter, eller för den delen borgerliga partier, lägger krokben för den enskilde skogsägaren. Avsätter man mark eller får sin mark inlöst har man rimligtvis rätt till ersättning som staten ska betala. Det är därför vi i regeringsställning satsar så mycket pengar.
Vi socialdemokrater värnar tydligt det grundläggande nationella självbestämmandet i skogsfrågor. Nya EU-initiativ, såsom förslag om genomförande av EU:s klimat- och energiramverk för 2030, följs noggrant ur detta perspektiv. Men jag tycker att LULUCF, som vi har diskuterat i utskottet, ska handla just om vad det handlar om, nämligen bokföringsregler.
Vi klarar både historiska och framtida referensnivåer, och jag tycker att det är bra att vi kom fram till en acceptabel gemensam skrivning i utskottet. Men vi måste vara vaksamma så att vi inte tillåter andra länders siffertrixande. Det kan skada svenskt skogsbruk.
Fru ålderspresident! Klimatavtalet i Paris är en väckarklocka för världens alla länder likväl som för oss. Det är dags att gå från ord till handling och snabbt ersätta fossila råvaror med förnybara alternativ. Råvaror som inte reproduceras i naturen skadar klimatet och kommer förr eller senare att ta slut. Fru ålderspresident! Vi lever på en ändlig planet.
Skogen och skogsbruket spelar här en mycket viktig roll, eftersom förnybara produkter från skogen kan vara en viktig del i Sveriges globala bidrag till att dämpa klimatförändringen. Lösningen består inte i att elda upp skogen i stället för oljan.
Vi behöver lyfta blicken och inse att det inte bara är energin som ska ersättas.
För att leva behöver vi människor goda livsbetingelser som mat, rent vatten och ren luft. Skogen kan bidra med allt detta.
Träd kan primärt användas till att substituera sådana saker som i dag görs av olja, stål och betong.
Det finns viktiga motioner i betänkandet om träbyggande. Alla vet nog att trä är det mest klimatsmarta byggmaterialet av alla, förutom de traditionella byggföretagen. Det vill vi ändra på. I dag byggs 10 procent av alla flerbostadshus i trä. Redan 2025 kan Sverige ha kapacitet att bygga hälften av alla flerbostadshus i trä. Det skulle bidra till att möta byggbehovet och ge stora positiva effekter i form av kraftigt minskade koldioxidutsläpp från byggbranschen samt ge arbetstillfällen utanför storstäderna och nya bostäder i hela Sverige. Det konstaterar professor Staffan Brege, Linköpings universitet, i en framtidsprognos för svenskt industriellt träbyggande som han presenterade i tisdags på Bioekonomiskt forum. Det är baserat på en pågående och planerad kapacitetsökning bland träbyggindustrins ledande aktörer, som Derome, Lindbäcks Bygg, Moelven, Stora Enso, Martinssons trä och så vidare. Jag håller verkligen med Staffan Brege.
Sverige brottas i dag med stora samhällsutmaningar inom byggandet och klimatet, och det finns en stor obalans mellan stad och land.
För att klara det stora behovet av bostäder och lokaler i Sverige måste vi utan tvekan öka byggtakten. För att göra det behöver vi effektivare byggprocesser för att komma bort från långa ledtider, kvalitetsbrister, stigande kostnader och brist på kompetens.
Samtidigt är klimatfrågan akut. Sverige har en nollvision för utsläpp av koldioxid till 2045. Byggsektorn stod 2012 för lika stora utsläpp som alla transporter. Sedan dess har byggandet ökat dramatiskt. En koncentration till urbana centrum ökar den regionala obalansen.
Jag citerar Susanne Rudenstam, chef för Sveriges Träbyggnadskansli: "Det finns en medvind för svensk träbyggindustri just nu. Vi står mitt i genombrottet för industriellt träbyggande. Om 1800-talet tillhörde stålet och 1900-talet betongen så tyder mycket på att 2000-talet blir träets århundrade."
Fru ålderspresident! Förra debatten handlade mycket om 74 tons bruttovikt. Regeringen lägger fram förslag om att öppna drygt 700 mil väg i Sverige för längre och tyngre transporter. Beklagligt nog verkar det som att Moderaterna har kohandlat med Sverigedemokraterna om att alla vägar genast ska öppnas för längre och tyngre transporter. Det är fullständigt huvudlöst och föga hållbart. En utbyggnad måste ske i den takt som vi orkar investera i nytt vägnät.
Jag skulle gärna höra var Centern, som säger sig vara borgerlighetens gröna röst, står i den här frågan. Vad är det egentligen som är viktigt? Är det någon form av klimatpolitik som Centern har kvar eller är det bara aggression mot samtliga skatter?
Dessutom har jag noterat att Centerpartiet i sin motion om den nya raminfrastrukturplanen tar bort pengar från nya signalsystem för järnvägen och lägger dem på enskilda vägar. Det är populistiskt och kortsiktigt. Vi behöver nya signalsystem så att järnvägen börjar fungera, så att skogsindustrin kan transportera hus på järnväg och så vidare.
Skog kan dessutom via förädling i bioraffinaderier ersätta allt vi i dag gör av olja, till exempel kläder och färg. Det är ett stort intresse just nu, inte minst från Kina, för etablering av bioraffinaderier i norra Skandinavien. Den kinesiska bioenergikoncernen Kaidi vill göra miljardinvesteringar i tillverkning av förnybara biodrivmedel från skogsavfall i Sverige.
Det här gör man för att Sverige är på gång att ta klivet från fossilberoende till helt fossilfritt. Det beror på att Sverige ligger i framkant. Det är därför internationella koncerner vill investera i Sverige. Det gynnar svenskt skogsbruk. Det är framtiden. Det skapar arbetstillfällen i hela landet, fru ålderspresident. Det är med en S-ledd röd politik som vi går mot en grönare framtid.
(Applåder)