Fru ålderspresident! För betänkande MJU13 Skogspolitik vill jag först och främst yrka bifall till reservation 5, En kompletterande arbetsmetod för skydd av värdefull skog, samt till reservation 10, Skogsbruk och skogsskötsel . Men vi står givetvis bakom samtliga av Sverigedemokraternas reservationer.
Fru ålderspresident! En skogsindustri i absolut världsklass utgör en hörnsten för svensk ekonomi. Sverige har världsledande kunskap vad gäller både förädling och miljövänlig produktion av skogsråvara.
Skogen täcker mer än halva Sveriges yta och är också betydelsefull för friluftsliv, turism och vårt gemensamma kulturarv. Sverigedemokraterna vill i enlighet med förvaltarskapstanken bevara ett varierande skogslandskap med biologisk mångfald där både brukad och obrukad skog har sin givna plats.
Det finns en potential för ökat utnyttjande av skogen som resurs, vilket skulle generera ytterligare exportintäkter och tiotusentals nya jobb, inte minst i skogslänen. Sverige har kunniga och seriösa skogsägare, men det är också värt att påpeka att branschen pressas hårt av låga marginaler, bland annat till följd av höga skatter och byråkrati.
Sverige har aldrig haft så mycket skog som i dag. Det är ett resultat av en aktiv skogspolitik sedan många år tillbaka. Ungefär en tredjedel av skogsmarkerna är undantagna från aktivt skogsbruk, vilket inkluderar formellt skyddad skog, frivilliga avsättningar och improduktiva arealer. Vi anser att det är korrekt att skyddsvärda biotoper värnas och att betydande arealer undantas från avverkning, men vi prioriterar inte fler och större naturreservat. Det är delvis en kostnadsfråga för samhället, och dessutom uppstår en indirekt kostnad för hela näringen när produktiva områden tas ur bruk.
Vi börjar nu se effekterna av EU:s regler, som ofta är utformade utifrån förhållanden på kontinenten men har begränsad relevans för svenska förhållanden. Man vidtar till exempel genom det så kallade art- och habitatdirektivet alltför långtgående åtgärder för att skydda arter som inte är hotade i Sverige, vilket är en orimlig ordning.
Sverige har stora arealer ungskog - 1,3 miljoner hektar - som behöver röjas för att ge de träd som blir kvar de bästa förutsättningarna för tillväxt och kvalitet. Sverigedemokraterna anser att en väl utformad rådgivningsinstans i samarbete med skogsnäringen skulle kunna öka skogsägarnas incitament för att röja rätt och i tid. Det handlar om att lära sig när, var och hur man röjer. Vi vill också se en ökad behovsanpassad forskning för att öka tillväxten, ta fram nya avverkningsmetoder och minska körskador efter avverkning.
Fru ålderspresident! Sämre beten, kalhyggen och andra marker som en gång i tiden inte hyste skog eller hyste dålig skog kan en generation längre fram i tiden anses ha blivit så värdefulla att de har fått skyddsstämpel. En viktig lärdom är att vi på mycket kort tid kan skapa värdefulla naturmiljöer. Naturen jobbar liksom på. En avverkad skog kan mycket väl hysa stora naturvärden.
Nyckelbiotopernas tillkomst har blivit till stor del nackdel för många markägare. De hamnar ofta i en exproprieringsliknande situation utan möjlighet till rimlig kompensation. Men den vackra skogen har liksom inte kommit till av en slump, av en naturens nyck, utan det ligger ofta generationers omsorg och långsiktighet bakom.
Det är ett hot mot äganderätten när en skogsmiljö där ägaren själv har skapat de höga naturvärdena tas ifrån ägaren just på grund av sina höga naturvärden. Äganderätten urholkas med den nuvarande hanteringen av nyckelbiotoper. Industrin kan inte utifrån certifieringsorganens krav köpa in virke från skogar som klassas som möjliga nyckelbiotoper. För att det ska bli en ekonomisk uppgörelse för markägaren måste ett område som pekats ut som möjlig nyckelbiotop skyddas i ett formellt avtal.
Det ursprungliga syftet med Skogsstyrelsens uppdrag att inventera nyckelbiotoper var att skaffa sig kunskap om hur skogsområden skulle prioriteras i fråga om officiellt skydd. Och även om Skogsstyrelsen beslutar att inte skapa ett formellt skydd för en möjlig nyckelbiotop kvarstår den likafullt i förteckningar över nyckelbiotoper och kan alltså i praktiken inte avverkas.
Nya ställningstaganden kring möjliga nyckelbiotoper görs mycket sällan, och rutiner för avförande av möjliga nyckelbiotoper som inte leder fram till formellt skydd saknas i dag.
Det har vidare visat sig att nyckelbiotoperna inom en och samma region ofta innehåller samma biologiska mångfald avseende rödlistade arter. Detta indikerar dels att många arter som legat till grund för skapandet av nyckelbiotoper på sikt kan komma att avföras från rödlistan, eftersom de är betydligt vanligare förekommande än vi hittills har känt till, dels att onödigt många biotoper som skyddats har liknande artsammansättning av sällsynta arter inom regionen.
Skogsstyrelsen har nyligen fattat ett framsynt beslut genom att frysa nyckelbiotopsinventeringen i nordvästra Sverige, från Torsby kommun i Värmland och uppöver landet. De svårigheter som finns kring tillämpningen av nyckelbiotopsbegreppet tydliggörs här genom att detta område präglas av stora sammanhängande områden av gammal skog, där gränsen för enskilda nyckelbiotoper ofta är flytande och diffus.
Skogsstyrelsens beslut fick utstå en hel del onyanserad kritik. Miljöengagerade forskare skrev på upprop, och ett antal tjänstemän på Skogsstyrelsen valde att bedriva politisk miljöaktivism genom att offentligt ta avstånd från ledningens beslut.
Den mesta kritiken har utgått från den i vårt tycke felaktiga uppfattningen att stora områden med skyddsvärd skog nu riskerar att avverkas eftersom Skogsstyrelsen under pausen inte skulle identifiera och avgränsa nya nyckelbiotoper. Medvetet eller inte blandas korten bort genom att begreppet nyckelbiotop framställs som en skyddsform.
I tisdags valde Skogsstyrelsen att fastställa ett nytt åtgärdspaket för nyckelbiotoper i nordvästra Sverige. I syfte att säkerställa kunskapsinhämtande fortsätter nu Skogsstyrelsen inventering av områden med nyckelbiotopskvalitet och andra skogar med höga naturvärden i området.
Parallellt förstärks arbetet med metodutveckling för målet att slutföra processen redan 2017. Värt att notera är att under denna tid avgränsas inte några nya områden som nyckelbiotoper. Jag skulle benämna detta som ett försiktigt och i vårt tycke fegt steg tillbaka av Skogsstyrelsen.
Skogsstyrelsens uppdrag har aldrig varit att avgränsa nyckelbiotoper och heller inte att nyttja nyckelbiotoperna för att förhindra att skogen avverkas. För sådana åtgärder har Skogsstyrelsen tillgång till andra verktyg.
Fru ålderspresident! Slutligen anser Sverigedemokraterna att en av de bärande principerna för samhällets välstånd är respekten för den enskildes egendom. Den svenska skogsmodellen med två övergripande och jämställda skogspolitiska mål, miljömålet och produktionsmålet, ska bevaras och utvecklas vidare i samråd med skogsnäringen.
Vi anser att den mest framgångsrika skogspolitiken uppnås genom frivillighet och information snarare än genom detaljstyrande lagar och regleringar.