Herr talman! Gustaf von Essen och Tuve Skån-
berg har i två interpellationer frågat mig vilka åtgär-
der regeringen avser att vidta när det gäller könsse-
lektiva aborter respektive definitionen av foster och
barn.
Jag avser att besvara de båda interpellationerna i
ett sammanhang.
När det gäller frågan om blivande föräldrars möj-
lighet att få veta könet på det väntade barnet vill jag
till att börja med konstatera att uppgift om fostrets
kön är ett vanligt s.k. bifynd vid fosterdiagnostik. Det
är således en uppgift som framkommer vid undersök-
ningen men som inte direkt har efterfrågats.
Enligt gällande lagstiftning har kvinnan i princip
rätt att få del av all information som kommer fram vid
fosterdiagnostiken, även sådan som inte eftersökts vid
undersökningen. Sekretsslagens grundläggande regler
innehåller tydliga regler för när man får göra undan-
tag från att lämna ut information till patienten.
Såvitt jag vet är det endast i ett fåtal fall som bli-
vande föräldrar missbrukat uppgifter om det väntade
barnets kön och begärt abort för att de anser att barnet
har fel kön. Ett sådant beteende är naturligtvis för-
kastligt. Jag anser emellertid att man här måste göra
en avvägning mellan olika intressen. Det är inte rim-
ligt att den majoritet av blivande föräldrar som inte
missbrukar uppgiften om barnets kön skall undan-
hållas denna information därför att ett fåtal individer
använder uppgiften på ett otillbörligt sätt. Jag anser
att en fördomsfull syn på könen måste bemötas och
förändras med ideologiska metoder, inte genom att
undanhålla föräldrarna information. Jag har således
inte för avsikt att initiera någon ändring i sekretess-
lagstiftningen på den här punkten.
När det gäller interpellationen om sena aborter vill
jag börja med att konstatera att möjligheterna att
rädda för tidigt födda barn till livet har ökat tack vare
förbättrad diagnostik och prematurvård. Gränsen för
ett fosters möjliga överlevnad efter födelsen går i dag
vid 23:e-24:e graviditetsveckan.
Det har från en del håll gjorts gällande att den nu-
varande gränsen för vad som skall kallas ett barn är
inkonsekvent. Det anses vara stötande att de foster
som avlider genom en sen abort skall betraktas som
foster medan man på nyföddhetsavdelningen söker
hålla lika gamla barn vid liv.
Svensk förening för obstetrik och gynekologi
(SFOG) har i en skrivelse till socialdepartementet
föreslagit att en utredning bör genomföras med syfte
att ändra folkbokföringslagen, så att gränsen för vad
som skall anmälas som barn ändras från nuvarande 28
till 22 fulla graviditetsveckor. Eftersom utvecklingen
inom prematurvården har lett till att man i dag kan
rädda barn i graviditetens 23:e eller 24:e vecka, me-
nar Gynekologföreningen att gränsen för vad som
skall anmälas som barn bör flyttas till 22 fulla gravi-
ditetsveckor. Gynekologföreningen menar att en
anpassning bör ske till internationell praxis bl.a. för
att få jämförbarhet statistisk.
Statens medicinsk-etiska råd konstaterar i ett ytt-
rande till socialdepartementet år 1997 att en ändring
av tidsgränsen för när ett foster skall anmälas som
barn till folkbokföringsregistret inte påverkar det
medicinska omhändertagandet. Rådet konstaterar
också att en sänkning av gränsen för vad som enligt
folkbokföringslagen skall benämnas barn innehåller
frågor av både administrativ, juridisk och etisk ka-
raktär.
Etiska rådet har i sitt yttrande pekat på att en
sänkning av gränsen i folkbokföringslagen skulle leda
till att samhället gav motstridiga besked om vad som
skall betraktas som ett barn, eftersom det i vissa fall
förekommer att abort beviljas efter den 22:a gravidi-
tetsveckan. Rådet anser det dock väsentligt att svens-
ka data på området är jämförbara med andra länders.
Rådet menar därför att man i första hand bör under-
söka möjligheterna att utfärda föreskrifter så att även
foster avlidna före förlossningen under 23:e till 28:e
graviditetsveckan rapporteras till medicinska födelse-
registret utan att en ändring av folkbokföringslagen
behöver göras. På så sätt skulle statistisk jämförbarhet
uppnås.
Jag har nu erfarit att Medicinsk-etiska rådet vid ett
sammanträde nyligen beslutat att ta upp frågan om
definitionen av foster och barn till förnyad diskussion
i samband med att rådet diskuterar frågor kring livets
början. Jag kommer därför att avvakta Etiska rådets
fortsatta diskussion av frågan och avser därför inte för
närvarande att vidtaga någon åtgärd.